1 Herrens ord kom till mig. Han sade:
2 "Du mÀnniskobarn, du bor mitt ibland ett upproriskt folk. De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, eftersom de Àr ett upproriskt folk.
3 Du mÀnniskobarn, gör dig i ordning för att gÄ i landsflykt. GÄ i landsflykt inför deras ögon pÄ ljusa dagen, vandra bort frÄn din plats till en annan ort inför dem. Kanske skall de dÄ inse att de Àr ett upproriskt folk.
4 För ut ditt bohag pÄ ljusa dagen inför deras ögon, som om du skulle gÄ i landsflykt. Ge dig i vÀg pÄ kvÀllen sÄ att de ser dig, sÄ som landsflyktiga gör.
5 Inför deras ögon skall du göra en öppning i vÀggen och föra ut bohaget genom den.
6 Lyft sedan upp det pÄ axeln inför deras ögon och för bort det nÀr det har blivit mörkt. TÀck över ditt ansikte, sÄ att du inte ser landet, ty jag gör dig till ett tecken för Israels hus."
7 Jag gjorde som jag hade blivit tillsagd. PÄ ljusa dagen förde jag ut mitt bohag, som om jag skulle gÄ i landsflykt. PÄ kvÀllen gjorde jag med handen en öppning i vÀggen, och nÀr det hade blivit mörkt förde jag ut mina saker genom den och bar dem pÄ axeln inför deras ögon.
8 Följande morgon kom Herrens ord till mig. Han sade:
9 "Du mÀnniskobarn, har inte Israels hus, detta upproriska slÀkte, frÄgat dig: Vad Àr det du gör?
10 Svara dem dÄ: SÄ sÀger Herren, Herren: Detta budskap gÀller fursten i Jerusalem och alla dem av Israels hus som Àr i staden.
11 SÀg: Jag Àr ett tecken för er. SÄsom jag har gjort, sÄ skall det gÄ dem. De skall vandra bort i landsflykt och fÄngenskap.
12 Fursten som de har ibland sig skall lyfta upp sin börda pÄ axeln och dra ut i mörkret. Man skall göra en öppning i vÀggen och ta sig ut genom den. Fursten skall tÀcka över sitt ansikte, sÄ att han inte ser landet.
13 Jag skall breda ut mitt nÀt över honom, och han skall bli fÄngad i min snara. Jag skall föra honom till Babel i kaldeernas land, som han dock inte skall se, och dÀr skall han dö.
14 Alla som Àr omkring honom för att hjÀlpa honom och alla hans trupper skall jag skingra för vinden, och jag skall lÄta svÀrdet dra ut efter dem.
15 De skall inse att jag Àr Herren, nÀr jag skingrar dem bland folken och sprider ut dem i frÀmmande lÀnder.
16 Men nÄgra fÄ av dem skall jag lÄta bli kvar efter svÀrd, hungersnöd och pest, för att de skall kunna berÀtta om alla de avskyvÀrda ting de bedrivit för de folk som de kommer till. De skall dÄ inse att jag Àr Herren."
17 Herrens ord kom till mig. Han sade:
18 "Du mÀnniskobarn, Àt ditt bröd med bÀvan och drick ditt vatten med fruktan och oro.
19 SÀg till folket i landet: SÄ sÀger Herren, Herren om Jerusalems invÄnare i Israels land: De skall Àta sitt bröd med oro och dricka sitt vatten med förfÀran. Landet skall bli plundrat pÄ allt som finns dÀr pÄ grund av vÄldet frÄn alla som bor dÀr.
20 De stÀder som Àr bebodda skall lÀggas öde och landet skall bli en ödemark. Ni skall dÄ inse att jag Àr Herren."
21 Herrens ord kom till mig. Han sade:
22 "Du mÀnniskobarn, vad Àr det för ett ordsprÄk ni har i Israels land som lyder: Tiden gÄr och det blir ingenting av alla profetsynerna?
23 SÀg dÀrför till dem: SÄ sÀger Herren, Herren: Jag skall göra slut pÄ det ordsprÄket, sÄ att man inte mer skall anvÀnda det i Israel. Tala i stÀllet sÄ till dem: Tiden Àr nÀra dÄ alla profetsynerna skall fullbordas.
24 Ty inga falska profetsyner och inga förföriska spÄdomar skall mer finnas i Israels hus.
25 Ty jag, Herren, skall tala. Det ord jag talar skall ske, utan dröjsmÄl. Ja, du upproriska folk, i era dagar skall jag tala ett ord och lÄta det bli verklighet, sÀger Herren, Herren."
26 Herrens ord kom till mig:
27 "Du mÀnniskobarn, se, Israels hus sÀger: Den syn han skÄdar gÀller dagar lÄngt borta. Han profeterar om avlÀgsna tider.
28 SÀg dÀrför till dem: SÄ sÀger Herren, Herren: Ingenting av det jag har talat skall lÀngre fördröjas. Vad jag har sagt skall ske, sÀger Herren, Herren."