1 I elfte Äret, pÄ första dagen i mÄnaden, kom Herrens ord till mig. Han sade:
2 Du mÀnniskobarn, eftersom Tyrus har sagt om Jerusalem:"Ha, ha, folkens port har brutits ner.DÄ vÀnder man sig till mig,jag blir rik nÀr hon ligger i ruiner."
3 DÀrför sÀger Herren, Herren sÄ:Se, jag Àr emot dig, Tyrus.Jag skall fÄ mÄnga hednafolk att resa sig mot dig,liksom havet lÄter sina böljor resa sig.
4 De skall förstöra Tyrus muraroch riva ner hennes torn.Jag skall skrapa bort allt grus frÄn henneoch förvandla henne till en kal klippa.
5 En torkplats för fisknÀt skall hon bli,mitt ute i havet,ty jag har talat, sÀger Herren, Herren.Hon skall bli ett byte för hednafolken.
6 Och hennes döttrar pÄ fastlandetskall drÀpas med svÀrd.De skall inse att jag Àr Herren.
7 Ty sÄ sÀger Herren, Herren:Se, jag skall lÄta Nebukadressar, kungen i Babel, kungarnas kung, norrifrÄn komma över Tyrus med hÀstar och vagnar och ryttare och med mycket folk.
8 Dina döttrar pÄ fastlandetskall han drÀpa med svÀrd.Han skall bygga en belÀgringsmur mot dig,kasta upp en vall mot digoch resa sina sköldar mot dig.
9 Med sin murbrÀcka skall han rikta stötar mot dina murar,och dina torn skall han bryta ner med sina vapen.
10 Hans hÀstar Àr sÄ mÄngaatt dammet frÄn dem skall övertÀcka dig.Vid dÄnet av hans ryttareoch av hans kÀrror och vagnarskall dina murar skakanÀr han drar in genom dina portar,sÄ som man drar in i en erövrad stad.
11 Hans hÀstar skall med sina hovartrampa sönder alla dina gator.Ditt folk skall han döda med svÀrd,och dina stolta stoder skall störta till marken.
12 Man skall röva bort dina skatteroch plundra dina handelsvaror.Man skall riva dina murar,och dina vackra hus skall man bryta ner.Stenarna, trÀvirket och gruset skall kastas i havet.
13 Jag skall göra slut pÄ din skrÀniga sÄng,dina harpors ljud skall inte höras mer.
14 Ja, jag skall göra dig till en kal klippa,en torkplats för fisknÀt skall du bli.Aldrig mer skall du byggas upp igen,ty jag, Herren, har talat,sÀger Herren, Herren.
15 SÄ sÀger Herren, Herren till Tyrus: Kommer dÄ inte kustlÀnderna att bÀva vid dÄnet av ditt fall, nÀr dina sÄrade jÀmrar sig och man begÄr mord hos dig?
16 Alla furstar vid havet skall stiga ner frÄn sina troner. De skall lÀgga bort sina mantlar och ta av sig sina broderade klÀder. SkrÀck blir deras klÀdsel dÀr de sitter pÄ marken. De skall stÀndigt förskrÀckas och hÀpna över dig.
17 De skall stÀmma upp en klagosÄng över dig och sÀga:"Hur har du inte gÄtt under,du som var bebodd av sjöfolk,du berömda stad,du som var sÄ mÀktig pÄ havet,du och dina invÄnare,du som spred skrÀck hos alla dina invÄnare.
18 Nu darrar kustlÀndernaden dag du faller,och öarna i havet förfÀrasden dag du gÄr under."
19 Ty sÄ sÀger Herren, Herren: NÀr jag gör dig till en ödelagd stad, lik stÀder som ingen bor i, nÀr jag lÄter havets djup stiga upp över dig sÄ att de stora vattnen övertÀcker dig,
20 dÄ störtar jag ner dig till dem som har farit ner i graven, till folk som levde för lÀnge sedan. Likt en plats som sedan lÀnge ligger öde fÄr du ligga dÀr i jordens djup hos dem som har farit ner i graven. SÄ skall du förbli obebodd medan jag gör hÀrliga ting i de levandes land.
21 Jag skall lÄta dig fÄ ett fasansfullt slut, och du skall inte mer finnas till. Man skall söka dig men aldrig nÄgonsin finna dig sÀger Herren, Herren."