1 Herrens ord kom till mig. Han sade:
2 "Du mĂ€nniskobarn, sĂ€g till fursten i Tyrus:SĂ„ sĂ€ger Herren, Herren:Ditt hjĂ€rta Ă€r högmodigtoch du sĂ€ger: Jag Ă€r en gud,jag tronar pĂ„ en gudatronmitt ute i havet.ĂndĂ„ Ă€r du bara en mĂ€nniska och inte en gud,hur mycket du Ă€n i ditt hjĂ€rtatycker dig vara en gud.
3 Se, du menar dig vara visare Àn Daniel,ingen hemlighet Àr dold för dig.
4 Genom din visdom och ditt förstÄndhar du blivit rik,guld och silver har du samlat i dina förrÄdshus.
5 Genom stor visdom med vilken du bedrev din handelhar du ökat din rikedom,och sÄ har ditt hjÀrta blivit högmodigtför din rikedoms skull.
6 DÀrför sÀger Herren, Herren sÄ:Eftersom du menar att dina tankar Àr Guds tankar,
7 se, dÀrför skall jag lÄta frÀmlingar komma mot dig,de grymmaste folk.De skall dra sina svÀrd mot din visdoms skönhetoch orena din glans.
8 De skall störta ner dig i graven,och du skall dö en vÄldsam dödmitt ute i havet.
9 Skall du dÄ sÀga till den som drÀper dig:'Jag Àr en gud',du som Àr en mÀnniska och inte en gud,i hÀnderna pÄ den som genomborrar dig?
10 Du skall dö som de oomskurna dörför frÀmlingars hand.Ty jag har talat,sÀger Herren, Herren."
11 Herrens ord kom till mig. Han sade:
12 "Du mÀnniskobarn, stÀm upp en klagosÄng över kungen i Tyrus och sÀg till honom:SÄ sÀger Herren, Herren:Du var en mönsterbild av fullkomlighet,full av visdom och fullkomlig i skönhet.
13 I Eden, Guds lustgÄrd, var du,höljd i alla slags Àdelstenar:karneol, topas och kalcedon,krysolit, onyx och jaspis,safir, karbunkel och smaragd.Med guld var dina tamburiner och flöjter utsmyckade,framstÀllda den dag du skapades.
14 Du var en smord, beskyddande kerub,och jag hade satt dig pÄ Guds heliga berg.DÀr gick du omkring bland gnistrande stenar.
15 Du var fullkomlig pÄ alla dina vÀgarfrÄn den dag dÄ du skapades,till dess att orÀttfÀrdighet blev funnen hos dig.
16 Genom din stora handelfylldes du med vÄld,och du syndade.DÀrför drev jag dig bort frÄn Guds bergoch förgjorde dig, du beskyddande kerubmitt bland de gnistrande stenarna.
17 Eftersom ditt hjÀrta var högmodigt pÄ grund av din skönhet, och du fördÀrvade din visdom pÄ grund av din prakt,kastade jag ner dig till jordenoch utlÀmnade dig Ät kungar till att beskÄdas.
18 Genom dina mÄnga missgÀrningar och din oÀrliga handelvanhelgade du dina helgedomar.DÀrför lÀt jag eld gÄ ut frÄn dig,och den förtÀrde dig.Jag gjorde dig till aska pÄ markeninför alla som sÄg dig.
19 Alla som kÀnde dig bland folkenhÀpnade över dig.Du fick ett fasansfullt slutoch du skall inte mer finnas till."
20 Herrens ord kom till mig. Han sade:
21 "Du mÀnniskobarn, vÀnd ditt ansikte mot Sidon och profetera mot det
22 och sÀg:SÄ sÀger Herren, Herren:Se, jag skall komma över dig, Sidon,och förhÀrliga mig i dig.Man skall inse att jag Àr Herren,nÀr jag dömer henneoch bevisar mig helig i hennes mitt.
23 Jag skall sÀnda pest över henneoch blod pÄ hennes gator,och inne i henne skall döende mÀn falla för svÀrd,som skall drabba henne frÄn alla sidor.Och man skall inse att jag Àr Herren.
24 Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas nÄgon stickande tagg eller nÄgot sÄrande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag Àr Herren, Herren.
25 SÄ sÀger Herren, Herren: NÀr jag samlar Israels hus frÄn de folk dÀr de Àr kringspridda, skall jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon, och de skall sedan bo i sitt land, det som jag gav Ät min tjÀnare Jakob.
26 De skall bo dÀr i trygghet och bygga hus och plantera vingÄrdar. Ja, de skall bo i trygghet, nÀr jag dömer alla som bor runt omkring dem och som föraktar dem. Och de skall inse att jag Àr Herren, deras Gud."