1 Herrens ord kom till mig:
2 "Du mÀnniskobarn, vÀnd ditt ansikte mot Israels berg, profetera mot dem
3 och sÀg: Ni Israels berg, hör Herrens, Herrens ord: SÄ sÀger Herren, Herren till bergen och höjderna, till bÀckarna och dalarna: Se, jag, jag sjÀlv skall lÄta svÀrdet komma över er och förstöra era offerhöjder.
4 Era altaren skall förstöras och era solstoder smulas sönder, och jag skall lÄta era slagna falla inför era avgudar.
5 Jag skall lÄta de döda kropparna av Israels barn ligga inför deras avgudar, och jag skall strö ut era ben runt omkring era altaren.
6 Var ni Àn bor skall stÀderna bli öde och offerhöjderna ödelagda. Era altaren skall stÄ öde och förstörda och era avgudar slÄs sönder och fÄ ett slut. Era solstoder skall bli nerhuggna och era verk utplÄnade.
7 MÀn som slÄs till döds skall falla mitt ibland er, och ni skall inse att jag Àr Herren.
8 Men jag skall lÄta nÄgra leva kvar. NÀr ni blir kringspridda i lÀnderna, skall somliga av er rÀddas undan svÀrdet ute bland folken.
9 De av er som rÀddas skall tÀnka pÄ mig bland hednafolken dÀr de Àr i fÄngenskap, nÀr jag har krossat deras trolösa hjÀrtan som vikit av ifrÄn mig och deras ögon som trolöst skÄdade efter sina avgudar. De skall avsky sig sjÀlva för det onda de har gjort med alla sina vidrigheter.
10 Och de skall inse att jag Àr Herren. Det Àr inte ett tomt ord att jag skall lÄta denna olycka komma över dem.
11 SÄ sÀger Herren, Herren: SlÄ ihop dina hÀnder och stampa med fötterna och ropa ve över alla usla vidrigheter bland Israels folk. Genom svÀrd, hunger och pest skall de falla.
12 Den som Àr lÄngt borta skall dö av pest, och den som Àr nÀra skall falla för svÀrd, och den som blir kvar och blir bevarad skall dö av hunger. SÄ skall jag ösa ut min vrede över dem.
13 Ni skall inse att jag Àr Herren, nÀr deras slagna mÀn ligger dÀr mitt ibland sina avgudar, runt omkring sina altaren, pÄ alla höga kullar, pÄ alla bergstoppar, under alla gröna trÀd och under alla lummiga terebinter, överallt dÀr de har lÄtit en ljuvlig doft stiga upp till alla sina avgudar.
14 Jag skall rÀcka ut min hand mot dem och göra landet, var de Àn bor, mer öde och tomt Àn öknen vid Dibla. De skall dÄ inse att jag Àr Herren."