1 Herrens ord kom till mig. Han sade:
2 "Du mÀnniskobarn, sÄ sÀger Herren, Herren till Israels land: Slutet kommer! Ja, slutet kommer över landets fyra hörn.
3 Nu kommer slutet över dig, ty jag skall sÀnda min vrede mot dig och döma dig efter dina gÀrningar och lÄta alla dina vidrigheter drabba dig.
4 Jag skall inte skona dig och inte ha nÄgot förbarmande. Jag skall lÄta dina gÀrningar drabba dig och dina vidrigheter vara mitt ibland dig. Och ni skall inse att jag Àr Herren.
5 SÄ sÀger Herren, Herren: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag!
6 Slutet kommer, ja, slutet kommer! Det vaknar upp och kommer över dig. Se, det kommer!
7 Nu Àr det din tur att dömas, du som bor hÀr i landet. Din stund kommer, förvirringens dag Àr nÀra, dÄ inget skörderop mer skall höras pÄ bergen.
8 Jag skall snart utgjuta min förbittring över dig och ösa ut min vrede över dig och döma dig efter dina gÀrningar och lÄta alla dina vidrigheter komma över dig.
9 Jag skall inte skona dig och inte ha nÄgot förbarmande. Jag skall ge dig efter dina gÀrningar och de avskyvÀrda ting som finns hos dig. Och ni skall inse att det Àr jag, Herren, som slÄr.
10 Se, dagen Àr inne! Den har kommit! Tidsfristen har löpt ut. Riset blomstrar, övermodet grönskar.
11 VÄldet har vÀxt till ett ondskans ris. Det blir inget kvar av dem, ingen frÄn deras hop, inget av deras rikedom, deras hÀrlighet försvinner.
12 Stunden kommer, dagen nÀrmar sig. Köparen skall inte glÀdja sig och sÀljaren inte sörja, ty brinnande vrede drabbar hela deras hop.
13 SÀljaren fÄr inte vÀnda tillbaka till det han har sÄlt, Àven om de skulle förbli bland de levande. Ty profetian om hela deras hop skall inte tas tillbaka, och ingen som lever i synd kommer att rÀdda sitt liv.
14 Man blÄser i hornet och gör sig redo, men ingen drar ut till strid. Ty min brinnande vrede drabbar hela hopen.
15 Ute hÀrjar svÀrdet och inne pest och hungersnöd. Den som Àr ute pÄ marken dör genom svÀrdet, den som Àr i staden dukar under av hungersnöd och pest.
16 Men de som undkommer skall fly till bergen och vara som bergklyftornas duvor, som alla jÀmrar sig, var och en för sin missgÀrnings skull.
17 Alla hÀnder skall sjunka ner och alla knÀn bli som vatten.
18 MÀnniskorna skall klÀ sig i sÀcktyg, och förfÀran skall drabba dem. I allas ansikten skall skam synas, och alla huvuden skall rakas.
19 De skall kasta ut sitt silver pÄ gatorna och betrakta sitt guld som orent. Silvret och guldet skall inte kunna rÀdda dem pÄ Herrens vredes dag. De skall inte kunna mÀtta sig med det eller fylla sin buk med det, ty det har för dem varit en orsak till synd.
20 Dess vackra glans anvÀnde de till högfÀrd, och de gjorde sina avskyvÀrda bilder och avgudar av det. DÀrför skall jag göra det till orenhet för dem.
21 Jag skall ge det som byte i frÀmlingars hand och som rov Ät de ogudaktiga pÄ jorden, för att de skall vanhelga det.
22 Jag skall vÀnda mitt ansikte frÄn dem, sÄ att man fÄr vanhelga min dyrbara boning. VÄldsmÀn skall dra in dÀr och vanhelga den.
23 Gör i ordning kedjorna, ty landet Àr fullt av blodsutgjutelse och staden Àr full av vÄld.
24 Jag skall lÄta de ogudaktigaste hednafolk komma och ta över deras hus. SÄ skall jag göra slut pÄ de frÀckas övermod, och deras helgedomar skall bli vanhelgade.
25 à ngest kommer, och nÀr de söker frid skall de inte finna nÄgon.
26 Den ena olyckan skall komma efter den andra, det ena sorgebudet skall följa det andra. Man skall tigga profeterna om syner, prÀsterna skall komma till korta med sin undervisning och de Àldste med sina rÄd.
27 Kungen skall sörja, furstarna skall klÀ sig i förskrÀckelse och folket i landet skall stÄ med darrande hÀnder. Jag skall ge dem efter deras gÀrningar och döma dem efter deras egna domar. De skall dÄ inse att jag Àr Herren."