Ezequiel 8

1 NÀr jag i det sjÀtte Äret, pÄ femte dagen i sjÀtte mÄnaden, satt i mitt hus och de Àldste i Juda satt hos mig, kom Herrens, Herrens hand över mig.

2 Och jag sÄg dÀr en gestalt som till utseendet liknade en eld. FrÄn det som sÄg ut att vara hans höfter och nerÄt var eld. Men frÄn hans höfter och uppÄt syntes nÄgot som liknade strÄlande ljus och var som glÀnsande metall.

3 Han rÀckte ut nÄgot som liknade en hand och tog tag i en lock av mitt hÄr, och Anden lyfte mig upp mellan himmel och jord. I syner frÄn Gud förde han mig till Jerusalem, till den inre förgÄrdens port som vetter Ät norr, dÀr avgudabilden som uppvÀckt Guds vrede hade sin plats.

4 Och se, dÀr var hÀrligheten frÄn Israels Gud, sÄ som jag hade sett den pÄ slÀtten.

5 Han sade till mig: "Du mÀnniskobarn, lyft nu upp dina ögon mot norr." NÀr jag lyfte mina ögon mot norr, fick jag vid sjÀlva ingÄngen norr om altarporten se den avgudabild som hade vÀckt Guds vrede.

6 Han sade till mig: "Du mÀnniskobarn, ser du vad de gör? Det Àr mycket vidriga ting som Israels hus hÀr bedriver sÄ att jag mÄste lÀmna min helgedom. Men du skall fÄ se mer och Àn vÀrre vidrigheter."

7 Sedan förde han mig till förgÄrdens ingÄng, och dÀr fick jag se ett hÄl i vÀggen.

8 Han sade till mig: "Du mÀnniskobarn, bryt igenom vÀggen." DÄ bröt jag igenom den och fick nu se en dörr.

9 Han sade till mig: "GÄ in och se vilka onda vidrigheter de bedriver hÀr."

10 NÀr jag kom in, fick jag se alla slags bilder av vidriga krÀldjur och fyrfotadjur liksom Israels folks alla avgudar inristade runt omkring pÄ vÀggarna.

11 Framför dem stod sjuttio av de Àldste i Israel, och Jaasanja, Safans son, stod mitt ibland dem. Var och en av dem hade sitt rökelsekar i handen, och ljuvlig doft steg upp frÄn rökelsemolnet.

12 Han sade till mig: "Du mÀnniskobarn, ser du vad de Àldste i Israels hus sysslar med i mörkret, var och en i sin avgudakammare? De sÀger: Herren ser oss inte, Herren har övergett landet."

13 Sedan sade han till mig: "Du skall fÄ se Àn vÀrre vidrigheter som de bedriver."

14 Och han förde mig fram mot ingÄngen till norra porten pÄ Herrens hus, och se, kvinnor satt dÀr och begrÀt Tammus.

15 Han sade till mig: "Ser du detta, du mÀnniskobarn? Men du skall fÄ se Ànnu vidrigare avgudadyrkan Àn detta."

16 SÄ förde han mig till den inre förgÄrden till Herrens hus. Och dÀr, vid ingÄngen till Herrens tempel, mellan förhuset och altaret, stod omkring tjugofem mÀn. De vÀnde ryggen Ät Herrens tempel och ansiktet Ät öster och tillbad solen i öster.

17 Han sade till mig: "Ser du detta, du mĂ€nniskobarn? Är det inte nog för Juda hus att bedriva de vidrigheter de har bedrivit hĂ€r, eftersom de ocksĂ„ har fyllt landet med vĂ„ld och Ă€nnu mer vĂ€ckt min vrede? Se hur de sĂ€tter kvisten för nĂ€san!

18 DĂ€rför skall jag ocksĂ„ handla i vrede. Jag skall inte skona dem och inte ha nĂ„got förbarmande. Även om de ropar högt i öronen pĂ„ mig, skall jag Ă€ndĂ„ inte lyssna till dem."