1 DÀrför, heliga bröder, ni som har fÄtt del av en himmelsk kallelse, se pÄ Jesus, den apostel och översteprÀst som vi bekÀnner oss till.
2 Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus.
3 Men Jesus Àr vÀrd mycket större Àra Àn Mose, liksom byggmÀstaren Àr vÀrd större heder Àn sjÀlva huset.
4 Varje hus Àr byggt av nÄgon, men Gud Àr den som har byggt allt.
5 Mose var betrodd som tjÀnare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas.
6 Men Kristus Àr betrodd som Son att rÄda över Guds hus, och hans hus Àr vi, nÀr vi hÄller fast vid vÄr frimodighet och vÄrt hopp som vi berömmer oss av.
7 DÀrför sÀger den helige Ande:I dag, om ni hör hans röst,
8 sÄ förhÀrda inte era hjÀrtan,som nÀr era fÀder vÀckte min förbittringpÄ frestelsens dag i öknen.
9 DÀr frestade de migoch satte mig pÄ prov,fastÀn de sÄg mina gÀrningarunder fyrtio Är.
10 DÀrför blev jag vredpÄ detta slÀkte och sade:Alltid far de vilse i sina hjÀrtan.De vill inte veta av mina vÀgar.
11 DĂ„ svor jag i min vrede:De skall aldrig komma ini min vila.
12 Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjÀrta, sÄ att han avfaller frÄn levande Gud.
13 Uppmuntra varandra i stÀllet varje dag, sÄ lÀnge det heter i dag, sÄ att ingen av er förhÀrdas genom syndens makt att bedra.
14 Ty vi Àr Kristi vÀnner, om vi Ànda till slutet stadigt hÄller fast vid vÄr första tillförsikt.
15 Det heter: I dag, om ni hör hans röst, sÄ förhÀrda inte era hjÀrtan som nÀr era fÀder vÀckte min förbittring.
16 Vilka var det dÄ som vÀckte förbittring, fastÀn de hade hört hans röst? Var det inte alla de som Mose hade fört ut ur Egypten?
17 Vilka var han vred pÄ under fyrtio Är? Var det inte de som syndade och blev liggande döda i öknen?
18 Och vilka gÀllde eden han svor, att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som var olydiga?
19 Vi ser alltsÄ att det var för sin otros skull som de inte kunde komma in.