1 En översteprÀst utses alltid bland mÀnniskor och blir insatt till att för mÀnniskors rÀkning göra tjÀnst inför Gud och bÀra fram gÄvor och offer för synder.
2 Han kan behandla dem rÀtt som Àr okunniga och far vilse, eftersom han sjÀlv Àr svag
3 och dÀrför mÄste bÀra fram syndoffer bÄde för folket och för sig sjÀlv.
4 Ingen tar sig denna vÀrdighet, utan till den blir man kallad av Gud, liksom Aron blev det.
5 Och pÄ samma sÀtt var det med Kristus. Han tog sig inte vÀrdigheten som översteprÀst, utan fick den av honom som sade: Du Àr min Son, jag har i dag fött dig.
6 Han sÀger ocksÄ pÄ ett annat stÀlle: Du Àr prÀst för evigt, pÄ samma sÀtt som Melkisedek.
7 Medan han levde hÀr i köttet, ropade han högt under tÄrar nÀr han bad och Äkallade den som kunde rÀdda honom frÄn döden, och han blev bönhörd och tagen ur sin Ängest.
8 FastÀn han var Son, lÀrde han sig lydnad genom sitt lidande.
9 Och nÀr han hade fullkomnats, blev han upphovet till evig frÀlsning för alla som lyder honom,
10 och han blev av Gud kallad översteprÀst, en sÄdan prÀst som Melkisedek.
11 Om detta har vi mycket att sÀga som Àr svÄrt att förklara, eftersom ni har blivit sÄ tröga att lyssna.
12 Ty fast ni för lÀnge sedan borde ha varit lÀrare, behöver ni nÄgon som undervisar er igen i de första grunderna av Guds ord. Ni behöver mjölk, inte fast föda.
13 Ingen som lever av mjölk Àr mogen för en undervisning om rÀttfÀrdighet. Han Àr Ànnu ett barn.
14 Den fasta födan Àr till för vuxna, för dem som genom övning har fÄtt sinnet skÀrpt till att skilja mellan gott och ont.