1 I början av Jojakims, Josias sons, Juda kungs, regering kom detta ord frÄn Herren. Han sade:
2 "SÄ sÀger Herren: StÀll dig i förgÄrden till Herrens hus och tala till alla Juda stÀder, till dem som kommer för att tillbe i Herrens hus. Tala till dem alla de ord som jag befaller dig att tala. Tag inte bort nÄgot frÄn dem.
3 Kanske skall de dÄ höra och vÀnda om var och en frÄn sin onda vÀg. DÄ skall jag Ängra det onda som jag har i sinnet att göra med dem pÄ grund av deras onda gÀrningar.
4 Du skall sÀga till dem: SÄ sÀger Herren: Om ni inte vill lyssna till mig och vandra efter den lag som jag har förelagt er
5 och höra vad mina tjÀnare profeterna talar - dem som jag sÀnder er, ja, som jag gÄng pÄ gÄng har sÀnt till er, fastÀn ni inte har lyssnat -
6 dÄ skall jag göra med detta hus som jag gjorde med Silo. Och denna stad skall jag göra till en förbannelse för alla jordens folk."
7 PrÀsterna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i Herrens hus.
8 NÀr Jeremia hade slutat att tala allt vad Herren hade befallt honom att sÀga till folket, grep prÀsterna, profeterna och allt folket honom och sade: "Du mÄste dö.
9 Hur vÄgar du profetera i Herrens namn och sÀga: Det skall gÄ för detta hus som det gick för Silo, och denna stad skall lÀggas öde sÄ att ingen mer bor i den?" Och allt folket gaddade sig samman mot Jeremia i Herrens hus.
10 NÀr Juda furstar hörde detta, gick de frÄn kungens hus upp till Herrens hus och satte sig vid ingÄngen till Herrens nya port.
11 DÄ sade prÀsterna och profeterna till furstarna och till allt folket: "Den hÀr mannen förtjÀnar att dö. Ni har ju med egna öron hört hur han profeterat mot denna stad."
12 Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket: " Herren har sÀnt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som ni har hört.
13 Ăndra nu ert liv och era gĂ€rningar och hör Herrens, er Guds, röst. DĂ„ kommer Herren att Ă„ngra det onda han har talat mot er.
14 Och vad mig angÄr Àr jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rÀtt.
15 Men det skall ni veta att om ni dödar mig, sÄ drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor hÀr. För det Àr i sanning Herren som har sÀnt mig till er för att sÀga er allt detta."
16 DÄ sade furstarna och allt folket till prÀsterna och profeterna: "Denne man förtjÀnar inte att dö, för i Herrens, vÄr Guds, namn har han talat till oss."
17 NÄgra av de Àldste i landet stod dÄ upp och sade till folkets hela församling:
18 "Mika frÄn Moreset profeterade i Hiskias, Juda kungs, tid och sade till hela Juda folk: SÄ sÀger Herren Sebaot:Sion skall bli upplöjt till en Äker,Jerusalem skall bli till en stenhopoch tempelberget en skogbevuxen höjd.
19 Men lÀt Hiskia, Juda kung, med hela Juda döda honom? Fruktade han inte i stÀllet Herren och bad till honom, sÄ att Herren Ängrade det onda som han hade talat emot dem? Drar vi inte sjÀlva över oss mycket ont nu?"
20 DÀr fanns ocksÄ en annan man som profeterade i Herrens namn, Uria, Semajas son, frÄn Kirjat-Jearim. Han profeterade mot denna stad och detta land, precis som Jeremia hade gjort.
21 NÀr dÄ kung Jojakim med alla sina hjÀltar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men nÀr Uria fick höra det blev han förskrÀckt och flydde sin vÀg och kom till Egypten.
22 DÄ sÀnde kung Jojakim nÄgra mÀn till Egypten: Elnatan, Akbors son, och nÄgra andra tillsammans med honom.
23 De hÀmtade Uria frÄn Egypten och förde honom till kung Jojakim. Han lÀt döda honom med svÀrd och kastade hans döda kropp pÄ den allmÀnna begravningsplatsen.
24 Men Ahikam, Safans son, höll sin hand över Jeremia, sÄ att man inte lÀmnade honom i folkets vÄld för att dödas.