1 Detta Àr det ord som kom till Jeremia frÄn Herren, sedan Nebusaradan, översten för drabanterna, hade slÀppt honom fri frÄn Rama. Denne lÀt nÀmligen hÀmta Jeremia, som ocksÄ han var bunden med kedjor bland alla andra fÄngar frÄn Jerusalem och Juda som skulle föras bort till Babel.
2 Ăversten för drabanterna hĂ€mtade Jeremia och sade till honom: " Herren, din Gud, uttalade olycka över denna plats,
3 och Herren har lÄtit den komma och har gjort som han sagt. Ni syndade ju mot Herren och hörde inte hans röst, och dÀrför har detta drabbat er.
4 Men i dag löser jag dig frÄn kedjorna som dina hÀnder varit bundna med. Om du vill komma med mig till Babel, sÄ kom, och jag skall lÄta mina ögon vaka över dig. Men om du inte vill komma med mig till Babel, sÄ gör det inte. Se, hela landet ligger öppet för dig. GÄ dit du önskar och finner för gott."
5 DÄ Jeremia Ànnu tvekade, tillade han: "VÀnd tillbaka till Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, som kungen i Babel har satt över Juda stÀder, och stanna hos honom bland folket. Eller gÄ dit du tycker att det Àr rÀtt att gÄ!" Och översten för drabanterna gav honom fÀrdkost och gÄvor och lÀt honom gÄ.
6 Jeremia begav sig dÄ till Gedalja, Ahikams son, i Mispa och stannade hos honom bland folket som var kvar i landet.
7 BefÀlhavarna pÄ landsbygden och deras mÀn hörde att kungen i Babel hade satt Gedalja, Ahikams son, över landet och att han hade anförtrott Ät honom mÀn, kvinnor och barn och de fattiga i landet som inte förts bort till Babel.
8 De kom dÄ till Gedalja i Mispa: Ismael, Netanjas son, Johanan och Jonatan, Kareas söner, Seraja, Tanhumets son, netofatiten Ofajs söner och Jesanja, maakatitens son, och de hade med sig sina mÀn.
9 Och Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, gav dem och deras mÀn sin ed och sade: "Frukta inte att tjÀna kaldeerna. Stanna kvar i landet och tjÀna kungen i Babel, sÄ skall det gÄ bra för er.
10 Se, sjÀlv stannar jag kvar i Mispa för att stÄ till tjÀnst Ät de kaldeer som kommer till oss. Men ni skall samla in vin och frukt och olja och lÀgga det i era kÀrl och stanna kvar i de stÀder som ni har tagit i besittning."
11 OcksÄ alla de judar som fanns i Moab och hos Ammons barn, i Edom och andra lÀnder, hörde att kungen i Babel hade lÄtit nÄgra av judarna bli kvar och att han hade satt Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, över dem.
12 DÄ vÀnde alla dessa judar tillbaka frÄn alla de orter dit de hade fördrivits och kom till Juda land, till Gedalja i Mispa. Och de skördade stora mÀngder av vin och frukt.
13 Johanan, Kareas son, och alla befÀlhavarna pÄ landsbygden kom till Gedalja i Mispa
14 och sade till honom: "Du vet vÀl att Baalis, ammoniternas kung, har sÀnt hit Ismael, Netanjas son, för att döda dig?" Men Gedalja, Ahikams son, trodde dem inte.
15 Johanan, Kareas son, sade i hemlighet till Gedalja i Mispa: "LÄt mig gÄ bort och döda Ismael, Netanjas son. Ingen skall fÄ veta det. Varför skulle han ta ditt liv sÄ att alla vi judar, som har samlats hos dig, skingras och det som Àr kvar av Juda utplÄnas?"
16 Men Gedalja, Ahikams son, sade till Johanan, Kareas son: "Du fÄr inte göra detta, för det du sÀger om Ismael Àr inte sant."