1 Detta Àr Herrens ord som kom till Jeremia om hednafolken.
2 Om Egypten.AngÄende den egyptiske kungen farao Nekos hÀr som stod vid floden Eufrat nÀra Karkemish och som blev slagen av Nebukadressar, kungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda kungs, fjÀrde regeringsÄr.
3 Gör i ordning smÄ och stora sköldaroch ryck fram till strid.
4 SpÀnn för hÀstarna, sitt upp pÄ springarnaoch stÀll upp er med hjÀlmarna pÄ.Gör spjuten blanka, klÀd er i pansar.
5 Vad ser jag?De Àr förfÀrade, de viker tillbaka,deras hjÀltar blir slagna och flyrutan att vÀnda sig om.Det Àr skrÀck frÄn alla hÄll,sÀger Herren.
6 Inte ens den snabbaste kan fly,inte ens hjÀlten kan komma undan.Norrut, vid floden Eufrat,dÀr stapplar de och faller.
7 Vem Àr det som stiger upp som Nilfloden,likt strömmar av framvÀllande vatten?
8 Det Àr Egypten som stiger upp som Nilfloden,likt strömmar av framvÀllande vatten.Han sÀger: "Jag vill stiga upp och övertÀcka landet,jag vill förstöra stÀderna och dem som bor i dem."
9 Drag dit upp, ni hÀstar,storma fram, ni vagnar.Drag ut, ni hjÀltar,nubier och puteer, rustade med sköldar,och ludeer, rustade med bÄgar som de spÀnner.
10 Detta Àr Herrens, Herren Sebaots dag,en hÀmndens dag dÄ han hÀmnas pÄ sina motstÄndare.SvÀrdet frossar sig mÀtt,det dricker sig rusigt av deras blod.Ty detta Àr ett slaktoffer Ät Herren, Herren Sebaoti Nordlandet vid floden Eufrat.
11 Drag upp till Gilead och hÀmta balsam,du jungfru, Egyptens dotter.Men förgÀves har du skaffat dig lÀkemedel i mÀngd.Du kan inte helas.
12 Hednafolken har hört om din skam,och dina klagorop uppfyller jorden,ty den ene hjÀlten snavar pÄ den andreoch tillsammans faller de bÄda.
13 Detta Àr det ord som Herren talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, kungen i Babel, skulle komma och besegra Egypten:
14 Förkunna i Egypten och lÄt det höras i Migdol,ja, lÄt det höras i Nof och Àven i Tachpanches,och sÀg: "TrÀd fram och gör dig beredd,ty svÀrdet frossar runt omkring dig."
15 Varför Àr dina hjÀltar slagna till marken?De kunde inte hÄlla stÄnd,ty Herren stötte bort dem.
16 Han kom mÄnga att vackla,och de föll, den ene över den andre, och ropade:"Upp, lÄt oss vÀnda tillbaka till vÄrt folkoch till landet dÀr vi föddes,undan det hÀrjande svÀrdet."
17 Man ropar dÀr:"Farao, Egyptens kung, Àr bara ett buller!Han har försummat sin tid."
18 SÄ sant jag lever, sÀger Konungen -Herren Sebaot Àr hans namn.Som Tabor bland bergen,som Karmel vid havet skall han komma.
19 Gör er beredda för landsflykt,ni dotter Egyptens invÄnare.Ty Nof skall bli en ödemarkoch brÀnnas ner sÄ att ingen kan bo dÀr.
20 En skön kviga Àr Egypten,men en broms kommer farande norrifrÄn.
21 OcksÄ legosoldaterna i landetliknar gödda kalvar,de vÀnder alla om.Alla flyr de, ty de kan inte stÄ emot.Deras ofÀrds dag har kommit över dem,tiden för deras straff Àr inne.
22 Hon vÀser likt en orm som ringlar i vÀg,ty med vapenmakt drar de fram,och med yxor kommer de över henne,som gÀllde det att hugga ved.
23 De fÀller hennes skog, sÀger Herren,ty den Àr ogenomtrÀnglig.Fler Àr de Àn grÀshoppor,de kan inte rÀknas.
24 PÄ skam kommer Egyptens dotter,hon utlÀmnas Ät folket frÄn norr.
25 SÄ sÀger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall straffa Amon frÄn No, liksom farao och Egypten med dess gudar och dess kungar, ja, bÄde farao och dem som förlitar sig pÄ honom.
26 Jag skall överlÀmna dem till de mÀn som stÄr efter deras liv, till den babyloniske kungen Nebukadressar och hans tjÀnare. Men dÀrefter skall landet bli bebott som i forna dagar, sÀger Herren.
27 SÄ frukta inte,du min tjÀnare Jakob,och var inte förskrÀckt, du Israel,ty se, jag skall rÀdda dig ur det avlÀgsna landetoch dina barn ur deras fÄngenskaps land.Jakob skall vÀnda tillbaka och leva i lugn och ro,och ingen skall förskrÀcka honom.
28 Frukta inte, du min tjÀnare Jakob, sÀger Herren,ty jag Àr med dig.Jag skall göra slut pÄ alla de hednafolktill vilka jag har drivit dig bort.Men dig skall jag inte göra slut pÄ,dock skall jag straffa dig rÀttvist,ty helt ostraffad kan jag inte lÀmna dig.