1 Om ammoniterna.SÄ sÀger Herren:Har Israel inga barn,eller har han ingen arvinge?Eller varför har deras kung tagit Gad i besittning,och varför bor hans folk i dess stÀder?
2 Se, dÀrför skall dagar komma, sÀger Herren,dÄ jag skall lÄta ett stridsrop hörasmot Rabba i ammoniternas land.Det skall bli en öde grushög,och dess lydstÀder skall brÀnnas upp i eld.Israel skall dÄ ta i besittning dem som tog hans arv,sÀger Herren.
3 JÀmra dig, du Hesbon, ty Ai Àr ödelagt,ropa, ni Rabbas döttrar.KlÀd er i sÀcktyg,klaga och gÄ omkring i gÄrdarna.Ty deras kung mÄste vandra bort i fÄngenskap och hans prÀster och furstar med honom.
4 Varför skryter du om dina dalar,att din dal flödar över,du trolösa dotter?Du som litar pÄ dina skatter och sÀger:"Vem kan komma Ät mig?"
5 Se, jag skall lÄta fruktan drabba dig,sÀger Herren, Herren Sebaot,frÄn alla dem som bor runt omkring dig.Och ni skall drivas bort,var och en Ät sitt hÄll,och ingen skall samla ihop dem som flyr.
6 Men dÀrefter skall jag göra slut pÄ Ammons fÄngenskap,sÀger Herren.
7 Om Edom.SĂ„ sĂ€ger Herren Sebaot:Finns det inte nĂ„gon vishet mer i Teman?Har de förstĂ„ndiga inget rĂ„d att ge?Ăr deras vishet borta?
8 Fly, vÀnd om, göm er djupt nere i dalarna,ni Dedans invÄnare.Ty över Esau skall jag lÄta olycka kommanÀr jag straffar honom.
9 Om vinbÀrgare kommer till digskall de inte lÀmna nÄgon efterskörd kvar.Om tjuvar kommer om nattenskall de fördÀrva sÄ mycket de kan.
10 Ty det Ă€r jag som har klĂ€tt av Esau,jag har avslöjat hans gömstĂ€llenoch han skall inte kunna hĂ„lla sig dold.ĂdelĂ€ggelse har drabbat hans barn,hans bröder och grannar.Han finns inte mer.
11 LÀmna dina faderlösa,jag skall hÄlla dem vid liv,dina Ànkor kan förtrösta pÄ mig.
12 Ty sÄ sÀger Herren: Se, de som inte hade blivit dömda att dricka ur bÀgaren, de tvingas att dricka. Skulle dÄ du bli ostraffad? Nej, du skall inte bli ostraffad utan tvingas att dricka ur den.
13 Ty jag har svurit vid mig sjÀlv, sÀger Herren, att Bosra skall bli till hÀpnad och vanÀra. Det skall ödelÀggas och bli till en förbannelse, och alla dess lydstÀder skall bli ödemarker för all framtid.
14 Ett budskap har jag hört frÄn Herren,en budbÀrare har sÀnts ut bland hednafolken:"Kom samman och drag emot detoch stÄ upp till strid."
15 Ty se, liten skall jag göra dig bland hednafolken,föraktad bland mÀnniskorna.
16 Den förfÀran du vÀckte och ditt hjÀrtas högmodhar bedragit dig,du som bor bland bergsklyftornaoch har ditt tillhÄll uppe pÄ höjden.Om du Àn byggde ditt bo sÄ högt som örnenskulle jag ÀndÄ störta dig ner dÀrifrÄn,sÀger Herren.
17 Edom skall bli till hÀpnad. Var och en som gÄr dÀr förbi skall hÀpna och vissla vid tanken pÄ alla dess plÄgor.
18 Som nÀr Sodom och Gomorra med sina grannstÀder ödelades, sÀger Herren, sÄ skall ingen bo dÀr mer och ingen mÀnniska vistas dÀr.
19 Se, likt ett lejon skall han dra upp upp frÄn Jordanbygdens tÀta snÄr till frodiga betesmarker. Ja, pÄ ett ögonblick skall jag jaga bort dem dÀrifrÄn. Och den som Àr utvald skall jag sÀtta över dem. Ty vem Àr min like och vem kan stÀlla mig till svars? Eller vem Àr den herde som kan stÄ mig emot?
20 Hör dĂ€rför vad Herren har beslutat om Edom och de tankar som han har tĂ€nkt om dem som bor i Teman:Ăven de minsta i hjorden skall slĂ€pas bort,och deras betesmark skall hĂ€pna över dem.
21 Vid dÄnet av deras fall bÀvar jorden.Man skriar sÄ att ljudet hörs Ànda till Röda havet.
22 Se, som en örn lyfter han,han svÀvar fram och breder ut sina vingar över Bosra.HjÀrtat hos Edoms hjÀltar blir pÄ den dagensom hjÀrtat hos en kvinna i barnsnöd.
23 Om Damaskus.Hamat och Arpad kommer pÄ skam,ty ett ont budskap har de hört.De fylls av Ängest,likt ett upprört hav som inte kan bli stilla.
24 Damaskus har tappat modetoch vÀnt sig om till flykt,skrÀcken har fÄtt grepp,Ängest och vÄnda lik en barnaföderskas har kommit.
25 Hur övergiven Àr inte den berömda staden,min glÀdjes stad?
26 DÀrför mÄste de unga mÀnnen falla pÄ gatorna,och alla krigsmÀn förgöras pÄ den dagen,sÀger Herren Sebaot.
27 Jag skall tÀnda eld pÄ Damaskus murar,och den skall förtÀra Ben-Hadads palats.
28 Om Kedar och Hasors riken som besegrades av Nebukadressar, kungen i Babel.SĂ„ sĂ€ger Herren:StĂ„ upp, drag upp mot Kedaroch fördĂ€rva Ăsterlandets söner.
29 Deras hyddor och hjordar skall rövas bort,deras tÀlt och allt deras bohag,deras kameler skall föras bort ifrÄn dem,och man skall ropa över dem:SkrÀck frÄn alla hÄll!
30 Fly, vandra lÄngt bort,göm er djupt ner, ni Hasors invÄnare, sÀger Herren,ty Nebukadressar, kungen i Babel,har fattat beslut om eroch tÀnkt ut en plan mot er.
31 StÄ upp, sÀger Herren, och drag utmot ett bekymmersfritt folk som bor i trygghet,utan bÄde portar och bommar.De bor för sig sjÀlva.
32 Deras kameler skall bli ert byte,och deras stora boskapshjordar skall bli ert rov.Jag skall skingra dem Ät alla vÀderstreck,mÀnnen med det kantklippta hÄret.FrÄn alla hÄll skall jag lÄta ofÀrd drabba dem,sÀger Herren.
33 Hasor skall bli en boning för schakaler,en ödemark för alltid.Ingen skall bo dÀr meroch ingen mÀnniska vistas dÀr.
34 Detta Àr Herrens ord som kom till profeten Jeremia om Elam i början av Sidkias, Juda kungs, regering. Han sade:
35 "SÄ sÀger Herren Sebaot:Se, jag skall bryta sönder Elams bÄge,deras frÀmsta makt.
36 Jag skall lÄta fyra vindar komma mot ElamfrÄn himlens fyra hörn.Jag skall skingra dem Ät alla vÀderstreck,och inget hednafolk skall finnasdit de fördrivna frÄn Elam inte skall komma.
37 Jag skall göra elamiterna förfÀrade för sina fienderoch för dem som stÄr efter deras liv.Jag skall lÄta olycka komma över dem,min brinnande vrede, sÀger Herren.Jag skall sÀnda svÀrdet efter dem,till dess jag har gjort slut pÄ dem.
38 Jag skall sÀtta upp min tron i Elamoch utrota bÄde kung och furstar dÀr,sÀger Herren.
39 Men i kommande dagar skall jag göra slut pÄ Elams fÄngenskap,sÀger Herren."