1 Detta Àr det ord som Herren talade om Babel, om kaldeernas land, genom profeten Jeremia:
2 Förkunna bland hednafolken,ge det till kÀnna, res upp ett baner,kungör och dölj det inte.SÀg: Babel Àr intaget,Bel har kommit pÄ skam,Merodak Àr krossad.Dess avgudabilder har kommit pÄ skam,dess avgudar Àr krossade.
3 Ty ett folk drar upp mot det norrifrÄn.Det skall göra dess land till en ödemark,sÄ att ingen kan bo i det.BÄde mÀnniskor och djur skall fly.
4 I de dagarna och pÄ den tiden, sÀger Herren,skall Israels barn komma tillsammans med Juda barn.Under grÄt skall de gÄoch Herren, sin Gud, skall de söka.
5 De skall frÄga efter Sionoch vÀnda sig hitÄt:"Kom! LÄt oss hÄlla fast vid Herreni ett evigt förbund, som aldrig skall glömmas."
6 Mitt folk var förlorade fÄr.Deras herdar förde dem vilseoch lÀt dem irra omkring pÄ bergen.De strövade frÄn berg till höjdoch glömde sin viloplats.
7 Alla som trÀffade pÄ dem slukade dem,och deras motstÄndare sade:"Vi Àr utan skuld."Det skedde dÀrför att de hade syndat mot Herren,rÀttfÀrdighetens boning,mot Herren, deras fÀders hopp.
8 Fly ut ur Babel,drag bort frÄn kaldeernas land,och var som bockar framför hjorden.
9 Ty se, jag skall uppvÀcka frÄn nordlandeten mÀngd stora hednafolkoch föra dem upp mot Babel.De skall rusta sig till strid mot det,frÄn det hÄllet skall det erövras.Deras pilar skall vara som en framgÄngsrik hjÀltes,som inte vÀnder tillbaka tomhÀnt.
10 Kaldeen skall plundras.Plundrarna skall alla fÄ nog, sÀger Herren.
11 Ty ni gladde er och jublade,nÀr ni skövlade min arvedel.Ni hoppade som kvigor pÄ tröskplatsenoch frustade som hingstar.
12 Er mor skall ÀndÄ fullstÀndigt komma pÄ skam,ja, hon som har fött er skall fÄ skÀmmas.Se, sist av hednafolken skall hon bli en ödemark,ett torrt land och en öken!
13 PÄ grund av Herrens vrede mÄste det ligga obebottoch helt och hÄllet vara en ödemark.Var och en som gÄr förbi Babel skall hÀpna och visslavid tanken pÄ alla dess plÄgor.
14 Rusta er till strid mot Babel frÄn alla sidor,ni som spÀnner bÄge.Skjut pÄ henne, spar inte pÄ pilarna,ty mot Herren har hon syndat.
15 Höj segerrop över henne frÄn alla hÄll:"Hon har tvingats ge upp.Hennes stöd har fallit,hennes murar Àr nerrivna!"Detta Àr Herrens hÀmnd.HÀmnas dÄ pÄ henne.Gör mot henne som hon har gjort.
16 Utrota ur Babel den som sÄroch den som i skördens tid brukar lien.Undan det hÀrjande svÀrdetskall var och en vÀnda om till sitt folkoch var och en fly hem till sitt land.
17 Israel Àr ett vilsekommet fÄrsom jagats av lejon.Först slukade kungen i Assyrien det, och till slut har Nebukadressar, kungen i Babel, gnagt dess ben.
18 DÀrför sÀger Herren Sebaot, Israels Gud, sÄ: Se, jag skall straffa kungen i Babel och hans land, liksom jag har straffat kungen i Assyrien.
19 Jag skall föra Israel tillbaka till hans betesmarker, och han skall fÄ gÄ i bet pÄ Karmel och i Basan. PÄ Efraims berg och i Gilead skall han fÄ Àta sig mÀtt.
20 I de dagarna och pÄ den tiden, sÀger Herren,skall man söka efter Israels missgÀrningoch den skall inte mer vara till,efter Juda synder och de skall inte mer finnas.Ty jag skall förlÄta dem som jag lÄter leva kvar.
21 Drag ut mot Meratajims land och mot invÄnarna i Pekod. Förgör dem och ge dem till spillo, sÀger Herren,och gör i allt som jag har befallt dig.
22 Det Àr stridslarm och stor förödelse i landet.
23 Hur sönderbruten och krossad Àr den inte,den hammare som slog hela jorden!Hur har inte Babel kommit hednafolken att hÀpna!
24 Jag lade ut en snara för dig, Babel,och du blev fÄngad innan du visste om det.Du ertappades och greps,ty det var mot Herren du hade givit dig i strid.
25 Herren öppnade sitt vapenförrÄdoch tog fram sin vredes vapen.Ty ett verk hade Herren, Herren Sebaot,att utföra i kaldeernas land.
26 Ryck fram mot det frÄn alla hÄll,öppna dess förrÄdshus,kasta i en hög vad dÀr finns, som man gör med sÀd,och ge det till spillo.LÄt ingenting bli kvar av det.
27 Döda alla dess tjurar, för ner dem till slakt.Ve dem, ty deras dag har kommit, tiden för deras straff!
28 Lyssna till flyktingarnasom söker rÀdda sig ut ur Babels land,för att i Sion förkunna Herrens, vÄr Guds, hÀmnd,hÀmnden för hans tempel.
29 Kalla samman bÄgskyttar mot Babel,alla som kan spÀnna en bÄge.SlÄ lÀger runt omkring det, lÄt ingen komma undan.VedergÀll det för dess gÀrningar.Gör mot det alldeles sÄ som det har gjort.Ty mot Herren har det handlat övermodigt,mot Israels Helige.
30 DÀrför skall dess unga mÀn falla pÄ gatorna,alla dess stridsmÀn skall gÄ under pÄ den dagen,sÀger Herren.
31 Se, jag Àr emot dig, du övermodige,sÀger Herren, Herren Sebaot,ty din dag har kommit,den tid dÄ jag skall straffa dig.
32 DÄ skall den övermodige stappla och fallaoch ingen skall resa upp honom.Jag skall tÀnda eld pÄ hans stÀderoch elden skall förtÀra allt omkring honom.
33 SÄ sÀger Herren Sebaot:Förtryckta Àr Israels barnoch Juda barn med dem.Alla de som har fört dem i fÄngenskaphÄller dem fastoch vÀgrar att slÀppa dem.
34 Men deras Äterlösare Àr stark,Herren Sebaot Àr hans namn.Han tar sig an deras sak,och skaffar ro Ät jordenmen oro Ät Babels invÄnare.
35 SvÀrd mot kaldeerna, sÀger Herren,mot Babels invÄnare,mot dess furstar och vise mÀn!
36 SvÀrd mot lögnprofeterna,de skall stÄ dÀr som dÄrar.SvÀrd mot dess hjÀltar,de skall bli förfÀrade.
37 SvÀrd mot dess hÀstar och vagnar,mot alla frÀmmande folk dÀrinne,de skall bli som kvinnor.SvÀrd mot dess skatter,sÄ att de rövas bort.
38 Torka skall drabba dess vatten,de skall torka ut.Ty det Àr ett gudabildernas land,med sina skrÀmmande avgudar uppför de sig som galna.
39 DÀrför skall schakaler bo dÀrtillsammans med andra ökendjur.Strutsar skall dÀr ha sin boning.Aldrig mer skall nÄgon mÀnniska bo dÀr,frÄn slÀkte till slÀkte skall det vara obebott.
40 Liksom nÀr Sodom och Gomorra med sina grannstÀderödelades av Gud,sÀger Herren,sÄ skall ingen bo dÀr,ingen mÀnniska mer vistas dÀr.
41 Se, ett folk kommer norrifrÄn,ett stort hednafolk,mÄnga kungar reser sigfrÄn jordens yttersta Ànde.
42 De har bÄge och lans,de Àr grymma och utan förbarmande.Larmet frÄn dem Àr som havets dÄn,pÄ hÀstar rider de fram,rustade som kÀmpar till stridmot dig, du dotter Babel.
43 NĂ€r kungen i Babel hör ryktet om demsjunker hans hĂ€nder ner.Ăngslan griper honom,Ă„ngest som hos en barnaföderska.
44 Se, likt ett lejon skall han dra upp frÄn Jordanbygdens tÀta snÄr till frodiga betesmarker. Ja, pÄ ett ögonblick skall jag jaga bort dem dÀrifrÄn. Och den som Àr utvald skall jag sÀtta över dem. Ty vem Àr min like och vem kan stÀlla mig till svars? Eller vem Àr den herde som kan stÄ mig emot?
45 Hör dĂ€rför vad Herren har beslutat om Babel, och de tankar som han tĂ€nkt om kaldeernas land.Ăven de minsta i hjorden skall slĂ€pas bort,och deras betesmark skall hĂ€pna över dem.
46 Vid ropet: "Babel Àr intaget!"skall jorden bÀva och ett skriande höras bland hednafolken.