Lucas 14

1 NÀr Jesus en sabbat gick in för att Àta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de pÄ honom.

2 Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom.

3 Jesus frĂ„gade de laglĂ€rda och fariseerna: "Är det tillĂ„tet att bota sjuka pĂ„ sabbaten eller Ă€r det inte tillĂ„tet?"

4 Men de teg. Han rörde dÄ vid mannen och botade honom och lÀt honom sedan gÄ.

5 Och han sade till dem: "Om nÄgon av er har en son eller sÄ bara en oxe som faller i en brunn, skulle han dÄ inte genast dra upp honom Àven om det vore sabbat?"

6 Det kunde de inte svara pÄ.

7 NÀr han mÀrkte hur gÀsterna valde ut de frÀmsta platserna, berÀttade han en liknelse för dem. Han sade till dem:

8 "NÀr nÄgon bjuder dig pÄ bröllop, ta dÄ inte den frÀmsta platsen vid bordet. Kanske nÄgon av gÀsterna Àr mer ansedd Àn du.

9 NÀr den som har bjudit bÄde dig och honom kommer och sÀger till dig: LÀmna plats Ät honom, dÄ mÄste du skamsen inta den nedersta platsen.

10 Nej, nÀr du Àr bjuden, gÄ och sÀtt dig pÄ den nedersta platsen. NÀr vÀrden kommer skall han dÄ sÀga till dig: Min vÀn, sÀtt dig högre upp. DÄ blir du hedrad inför alla de andra gÀsterna.

11 Ty var och en som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd."

12 Han sade ocksÄ till den som bjudit honom: "NÀr du bjuder pÄ middag eller kvÀllsmÄl, bjud dÄ inte dina vÀnner eller bröder eller slÀktingar eller rika grannar. Kanske de bjuder tillbaka, och du fÄr din belöning.

13 Nej, nÀr du skall hÄlla fest, bjud fattiga och krymplingar, lama och blinda.

14 Salig Àr du dÄ, eftersom de inte kan ge dig nÄgot tillbaka. Du skall fÄ din lön vid de rÀttfÀrdigas uppstÄndelse."

15 En av gÀsterna som hörde detta sade till honom: "Salig Àr den som fÄr bli bordsgÀst i Guds rike."

16 Jesus sade till honom: "En man ville ordna en festmÄltid och bjöd mÄnga gÀster.

17 NÀr tiden för festen var inne, skickade han ut sin tjÀnare för att sÀga till de inbjudna: Kom, nu Àr allt fÀrdigt.

18 Men de började alla ursÀkta sig. Den förste sade till honom: Jag har köpt en Äker och mÄste gÄ ut och se pÄ den. Jag hoppas du ursÀktar.

19 En annan sade: Jag har köpt fem par oxar och Àr pÄ vÀg att se vad de duger till. Jag hoppas du ursÀktar.

20 Ännu en annan sade: Jag har gift mig, och dĂ€rför kan jag inte komma.

21 TjÀnaren kom tillbaka och berÀttade detta för sin herre. DÄ blev denne vred och sade till sin tjÀnare: GÄ genast ut pÄ gator och grÀnder i staden, och för hit fattiga och krymplingar, blinda och lama.

22 TjÀnaren sade: Herre, vad du befallde har jag gjort, men hÀr finns Ànnu plats.

23 DÄ sade herren till sin tjÀnare: GÄ ut pÄ vÀgar och stigar och uppmana entrÀget mÀnniskor att komma in, sÄ att mitt hus blir fullt.

24 Ty jag sÀger er att ingen av de mÀn som var bjudna skall smaka min mÄltid."

25 Stora skaror följde honom, och han vÀnde sig om och sade till dem:

26 "Om nÄgon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja, Àven sitt eget liv, sÄ kan han inte vara min lÀrjunge.

27 Den som inte bÀr sitt kors och följer mig kan inte vara min lÀrjunge.

28 Om nÄgon av er vill bygga ett torn, sÀtter han sig dÄ inte först ner och berÀknar kostnaden för att se om han har rÄd att slutföra bygget?

29 Annars, om han har lagt grunden men inte kan bygga fÀrdigt, Àr det fara vÀrt att alla som ser det kommer att hÄna honom

30 och sÀga: Den mannen började bygga men kunde inte slutföra bygget.

31 Eller vilken kung gÄr ut i krig mot en annan kung utan att först sÀtta sig ner och övervÀga, om han med tio tusen man kan möta den som kommer emot honom med tjugo tusen?

32 Om han inte kan det, skickar han sÀndebud och ber om fred, medan den andre Ànnu Àr lÄngt borta.

33 PÄ samma sÀtt kan ingen av er vara min lÀrjunge, om han inte avstÄr frÄn allt han Àger.

34 Salt Àr bra, men om saltet mister sin sÀlta, hur skall man dÄ göra det salt igen?

35 Varken för jorden eller gödselhögen duger det. Man kastar bort det. Hör, du som har öron att höra med."