20 Och han stod upp och gick till sin far.Medan han Ànnu var lÄngt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom.
21 Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag Àr inte lÀngre vÀrd att kallas din son.
22 Men fadern sade till sina tjÀnare: Skynda er att ta fram den bÀsta drÀkten och klÀ honom i den och sÀtt en ring pÄ hans hand och skor pÄ hans fötter!
23 Och hÀmta den gödda kalven och slakta den, och lÄt oss Àta och vara glada.