1 Jesus kom dÀrefter in i Jeriko och vandrade genom staden.
2 Och se, dÀr fanns en man som hette Sackeus och var förman vid tullen, och han var rik.
3 Han ville se vem Jesus var men kunde inte för folkskarans skull, ty han var liten till vÀxten.
4 DÄ sprang han i förvÀg och klÀttrade upp i ett mullbÀrsfikontrÀd för att kunna se honom, eftersom Jesus skulle komma den vÀgen.
5 NÀr Jesus kom till det stÀllet, sÄg han upp och sade till honom: "Sackeus, skynda dig ner, ty i dag mÄste jag komma och stanna i ditt hus."
6 Sackeus skyndade sig ner och tog emot honom med glÀdje.
7 Alla som sÄg det mumlade förargat: "Han har tagit in hos en syndare."
8 Men Sackeus stod dÀr och sade till Herren: "Herre, hÀlften av det jag Àger ger jag Ät de fattiga, och om jag har bedragit nÄgon, ger jag honom fyrdubbelt tillbaka."
9 Jesus sade till honom: "I dag har frÀlsning kommit till denna familj, eftersom ocksÄ han Àr en Abrahams son.
10 Ty MÀnniskosonen har kommit för att uppsöka och frÀlsa det som var förlorat."
11 NÀr de hörde detta, berÀttade Jesus Ànnu en liknelse, eftersom han var nÀra Jerusalem och de tÀnkte sig att Guds rike genast skulle trÀda fram pÄ ett synligt sÀtt.
12 Han sade: "En man av förnÀm slÀkt for till ett land lÄngt borta för att fÄ kungavÀrdighet och sedan komma tillbaka.
13 Han kallade till sig tio av sina tjÀnare och gav dem tio pund och sade till dem: Gör affÀrer med dessa tills jag kommer tillbaka.
14 Men hans landsmÀn hatade honom, och nÀr han hade farit skickade de sÀndebud som skulle sÀga: Vi vill inte ha honom till kung över oss.
15 Men han fick sin kungavÀrdighet, och nÀr han kom tillbaka lÀt han kalla till sig tjÀnarna som hade fÄtt pengarna. Han ville veta vad var och en hade förtjÀnat.
16 Den förste kom och sade: Herre, ditt pund har gett tio pund till.
17 DÄ sade kungen: Bra, du gode tjÀnare. Eftersom du har varit trogen i det minsta skall du hÀrska över tio stÀder.
18 Den andre kom och sade: Ditt pund har gett fem pund till.
19 Kungen sade till honom: Du skall hÀrska över fem stÀder.
20 DÀrefter kom en annan tjÀnare och sade: Herre, se hÀr Àr ditt pund. Jag har haft det förvarat i en duk
21 av fruktan för dig, eftersom du Àr en strÀng man som tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sÄtt.
22 Hans herre sade till honom: Efter dina egna ord skall jag döma dig, du onde tjÀnare! Du visste att jag Àr en strÀng man, som tar ut vad jag inte har satt in och skördar vad jag inte har sÄtt.
23 Varför satte du inte in mina pengar i en bank, sÄ att jag kunde fÄ ut dem med rÀnta nÀr jag kom tillbaka?
24 Och till dem som stod bredvid sade han: Ta ifrÄn honom hans pund och ge det Ät den som har tio pund.
25 De sade: Herre, han har redan tio pund.
26 Ja, jag sÀger er: Var och en som har skall fÄ, men den som inget har, frÄn honom skall tas ocksÄ det han har.
27 Men dessa mina fiender som inte ville ha mig till kung över sig, för hit dem och hugg ner dem inför mina ögon."
28 Sedan Jesus hade sagt detta gick han framför dem upp till Jerusalem.
29 DÄ han nÀrmade sig Betfage och Betania vid det berg som kallas Oljeberget, sÀnde han i vÀg tvÄ av sina lÀrjungar
30 och sade: "GÄ till byn rakt framför er. NÀr ni kommer in i den skall ni finna ett Äsneföl, som stÄr dÀr bundet och som Ànnu ingen har suttit pÄ. Lös det och led hit det.
31 Och om nÄgon frÄgar er varför ni löser det, skall ni svara: Herren behöver det."
32 De som var utsÀnda begav sig i vÀg och fann att det var som han hade sagt dem.
33 Och de löste fölet. DÄ frÄgade de som Àgde det: "Varför löser ni fölet?"
34 De svarade: "Herren behöver det."
35 Och de ledde det till Jesus och lade sina mantlar pÄ det och lÀt Jesus sitta upp.
36 Och dÀr han red fram bredde man ut sina mantlar pÄ vÀgen.
37 DÄ han nÀrmade sig sluttningen av Oljeberget, började hela skaran av lÀrjungar i sin glÀdje prisa Gud med hög röst för alla de kraftgÀrningar som de hade sett:
38 "VÀlsignad Àr han som kommer, konungen, i Herrens namn! Frid i himlen och Àra i höjden!"
39 NÄgra fariseer i folkmassan sade dÄ till honom: "MÀstare, sÀg Ät dina lÀrjungar att tiga!"
40 Han svarade: "Jag sÀger er att om de tiger, kommer stenarna att ropa."
41 NÀr Jesus kom nÀrmare och sÄg staden, brast han i grÄt över den
42 och sade: "TÀnk om du i dag hade förstÄtt, ocksÄ du, vad som ger dig verklig frid. Men nu Àr det dolt för dina ögon.
43 Ty det skall komma dagar över dig, nÀr dina fiender kastar upp en belÀgringsvall runt dig och omringar och ansÀtter dig frÄn alla hÄll.
44 De skall slÄ dig och dina barn i dig till marken och skall inte lÀmna kvar i dig sten pÄ sten, dÀrför att du inte förstod den tid dÄ Herren besökte dig."
45 Sedan gick Jesus in pÄ tempelplatsen och började driva ut dem som sÄlde dÀr.
46 Han sade till dem: "Det stÄr skrivet: Mitt hus skall vara ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnÀste."
47 Och han undervisade var dag i templet. ĂversteprĂ€sterna, de skriftlĂ€rda och folkets ledare sökte efter ett tillfĂ€lle att röja honom ur vĂ€gen,
48 men de kunde inte komma pÄ hur de skulle gÄ till vÀga. Ty allt folket hÀngde vid hans lÀppar och lyssnade ivrigt.