Lucas 5

1 En gång när Jesus stod vid sjön Gennesaret och folket trängde sig inpå honom för att höra Guds ord,

2 fick han se två båtar ligga vid stranden. De som fiskade hade lämnat dem och höll på att skölja näten.

3 Jesus steg då i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut lite från land. Sedan satte han sig ner och undervisade folket från båten.

4 När han hade slutat tala, sade han till Simon: "Far ut på djupt vatten och lägg ut era nät till fångst."

5 Simon svarade: "Mästare, vi har arbetat hela natten och inte fått något. Men på din befallning vill jag lägga ut näten."

6 De gjorde så och fångade en så stor mängd fisk att näten höll på att gå sönder.

7 Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten att komma och hjälpa dem. Och de kom och fyllde båda båtarna, så att de var nära att sjunka.

8 När Simon Petrus såg det, föll han ner för Jesus och sade: "Gå bort ifrån mig, Herre, jag är en syndig människa."

9 Ty han och alla som var med honom hade slagits med häpnad över den fångst de hade fått,

10 också Jakob och Johannes, Sebedeus söner, som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: "Frukta inte. Härefter skall du fånga människor."

11 Och de drog upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom.

12 När Jesus uppehöll sig i en av städerna, fanns där en man som var full av spetälska. Mannen fick se Jesus och föll ner på sitt ansikte och bad: "Herre, om du vill kan du göra mig ren."

13 Då räckte Jesus ut handen, rörde vid honom och sade: "Jag vill. Bli ren!" Och genast lämnade spetälskan honom.

14 Jesus förbjöd honom att berätta det för någon och sade: "Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem."

15 Men ryktet om Jesus spreds ännu mer, och stora skaror samlades för att lyssna på honom och bli botade från sina sjukdomar.

16 Men han drog sig ofta undan till öde trakter och bad.

17 En dag när Jesus undervisade folket, satt där fariseer och laglärare som hade kommit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem. Och han hade Herrens kraft att bota.

18 Då kom några män som bar en lam man på en bår. De försökte komma in med honom och lägga ner honom framför Jesus.

19 Men när de för folkmassans skull inte fann någon möjlighet att ta sig in med honom, gick de upp på taket och firade ner mannen på båren mellan takstenarna, mitt framför Jesus.

20 Jesus såg deras tro och sade: "Min vän, du har fått förlåtelse för dina synder."

21 De skriftlärda och fariseerna tänkte: "Vad är det för en hädare? Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud."

22 Men Jesus visste vad de tänkte och sade till dem: "Vad är det ni tänker i era hjärtan?

23 Vilket är lättast att säga: Du har fått förlåtelse för dina synder eller att säga: Stig upp och gå!

24 Men ni skall veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder." Sedan sade han till den lame: "Till dig säger jag: Stig upp, ta din bår och gå hem!"

25 Genast reste han sig i allas åsyn, tog bädden som han legat på och gick hem, under det att han prisade Gud.

26 Alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud, och de uppfylldes av fruktan och sade: "Det vi har sett i dag är ofattbart."

27 När Jesus sedan gick ut, såg han en publikan som hette Levi sitta vid tullhuset. Han sade till honom: "Följ mig!"

28 Då lämnade Levi allt och steg upp och följde honom.

29 Sedan ordnade han en stor fest för Jesus i sitt hem, där en mängd publikaner och andra låg till bords med dem.

30 Fariseerna och deras skriftlärda kritiserade hans lärjungar och frågade: "Varför äter och dricker ni tillsammans med publikaner och syndare?"

31 Jesus svarade dem: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka.

32 Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga till omvändelse utan syndare."

33 De sade till honom: "Johannes lärjungar och fariseernas fastar ofta och ber böner, men dina lärjungar äter och dricker."

34 Jesus sade till dem: "Inte kan ni väl få bröllopsgästerna att fasta, så länge brudgummen är hos dem?

35 Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och på den tiden skall de fasta."

36 Han sade också till dem i en liknelse: "Ingen skär bort en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal. Om någon gjorde det skulle den nya manteln förstöras, och lappen från den nya manteln skulle inte passa till den gamla.

37 Ingen häller nytt vin i gamla skinnsäckar. Då skulle det nya vinet spränga säckarna och vinet skulle rinna ut och säckarna förstöras.

38 Nej, nytt vin bör man hälla i nya säckar.

39 Och ingen som har druckit gammalt vin vill ha nytt. Han säger: Det gamla är bäst."