Lucas 6

1 En sabbat tog Jesus vÀgen genom ett sÀdesfÀlt, och hans lÀrjungar ryckte av ax, som de gnuggade i hÀnderna och Ät.

2 NÄgra av fariseerna sade dÄ: "Varför gör ni det som inte Àr tillÄtet pÄ sabbaten?"

3 Jesus svarade dem: "Har ni inte lÀst vad David gjorde, nÀr han och hans följeslagare var hungriga,

4 hur han gick in i Guds hus och tog skÄdebröden och Ät och gav sina mÀn? De bröden fick endast prÀsterna Àta."

5 Och han tillade: "MÀnniskosonen Àr sabbatens Herre."

6 En annan sabbat gick han in i synagogan och undervisade. DÀr fanns en man vars högra hand var förtvinad.

7 De skriftlÀrda och fariseerna iakttog Jesus noga för att se, om han skulle bota nÄgon pÄ sabbaten. De ville fÄ nÄgot att anklaga honom för.

8 Men han visste vad de tÀnkte och sade till mannen med den förtvinade handen: "Stig upp och kom hit." DÄ reste han sig och gick fram.

9 Jesus sade till dem: "Jag frĂ„gar er: Är det pĂ„ sabbaten mera tillĂ„tet att göra gott Ă€n att göra ont, att rĂ€dda liv Ă€n att döda?"

10 Och han sÄg sig omkring pÄ dem alla och sade till mannen: "RÀck ut din hand." Mannen gjorde det och hans hand var nu frisk.

11 Men de blev fullstÀndigt ursinniga och började diskutera med varandra vad de kunde göra med Jesus.

12 Vid den tiden gick Jesus upp pÄ berget för att be, och han bad hela natten till Gud.

13 NÀr det blev dag, kallade han till sig sina lÀrjungar och valde ut bland dem tolv, som han kallade apostlar:

14 Simon, som han gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus,

15 Matteus och Thomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades "ivraren",

16 Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrÀdare.

17 Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade pÄ en slÀtt. DÀr var en stor skara lÀrjungar och mycket folk frÄn hela Judeen och Jerusalem och frÄn kuststrÀckan vid Tyrus och Sidon.

18 De hade kommit för att höra honom och bli botade frÄn sina sjukdomar. OcksÄ de som plÄgades av orena andar blev botade.

19 Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut frÄn honom och botade alla.

20 Jesus lyfte blicken, sÄg pÄ sina lÀrjungar och sade: "Saliga Àr ni som Àr fattiga, er tillhör Guds rike.

21 Saliga Àr ni som nu hungrar, ni skall bli mÀttade. Saliga Àr ni som nu grÄter, ni skall skratta.

22 Saliga Àr ni, nÀr mÀnniskor hatar er och stöter bort er, nÀr de hÄnar och smutskastar er, allt för MÀnniskosonens skull.

23 GlÀd er pÄ den dagen, ja, hoppa av glÀdje! Ty se, er lön blir stor i himlen. PÄ samma sÀtt gjorde deras fÀder med profeterna.

24 Men ve er, ni rika! Ni har fÄtt ut er tröst.

25 Ve er, ni som nu Àr mÀtta! Ni kommer att hungra. Ve er, ni som nu skrattar! Ni kommer att sörja och grÄta.

26 Ve er, nÀr alla mÀnniskor talar vÀl om er! PÄ samma sÀtt gjorde deras fÀder med de falska profeterna.

27 Men till er som lyssnar sĂ€ger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er.

28 VÀlsigna dem som förbannar er och be för dem som förorÀttar er.

29 Om nÄgon slÄr dig pÄ den ena kinden, sÄ vÀnd ocksÄ den andra kinden till. Och om nÄgon tar ifrÄn dig manteln, sÄ lÄt honom ocksÄ ta din livklÀdnad.

30 Ge Ät var och en som ber dig, och om nÄgon tar ifrÄn dig vad som Àr ditt, sÄ krÀv det inte tillbaka.

31 Allt vad ni vill att mÀnniskor skall göra er, det skall ni göra dem.

32 Om ni Àlskar dem som Àlskar er, skall ni ha tack för det? OcksÄ syndare Àlskar dem som visar dem kÀrlek.

33 Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, skall ni ha tack för det? SÄ handlar ocksÄ syndare.

34 Och om ni lÄnar Ät dem som ni hoppas skall betala tillbaka, skall ni ha tack för det? OcksÄ syndare lÄnar Ät syndare för att fÄ tillbaka vad de lÄnat ut.

35 Nej, Àlska era fiender, gör gott och ge lÄn utan att hoppas fÄ igen nÄgot. DÄ skall er lön bli stor, och ni skall vara den Högstes barn, eftersom han Àr god mot de otacksamma och onda.

36 Var barmhÀrtiga sÄ som er Fader Àr barmhÀrtig.

37 Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. FörlÄt, och ni skall bli förlÄtna.

38 Ge, och ni skall fÄ. Ett gott mÄtt, packat, skakat och rÄgat skall Gud ge er i famnen. Ty med det mÄtt som ni mÀter med skall det mÀtas upp Ät er."

39 Han gav dem ocksÄ en liknelse: "Kan vÀl en blind leda en blind? Faller dÄ inte bÄda i gropen?

40 En lÀrjunge Àr inte förmer Àn sin lÀrare, och nÀr nÄgon har blivit fullÀrd blir han som sin lÀrare.

41 Varför ser du flisan i din broders öga men mÀrker inte bjÀlken i ditt eget öga?

42 Hur kan du sÀga till din broder: Broder, lÄt mig ta bort flisan ur ditt öga, nÀr du inte ser bjÀlken i ditt eget öga? Du hycklare, ta först bort bjÀlken ur ditt eget öga! DÄ kommer du att se sÄ klart att du kan ta bort flisan ur din broders öga.

43 Det finns inte nÄgot bra trÀd som bÀr dÄlig frukt, inte heller nÄgot dÄligt trÀd som bÀr bra frukt.

44 Ett trÀd kÀnner man igen pÄ frukten. Inte plockar man vÀl fikon frÄn tistlar eller vindruvor frÄn törnbuskar?

45 En god mÀnniska bÀr fram det som Àr gott ur sitt hjÀrtas goda förrÄd, och en ond mÀnniska bÀr fram det som Àr ont ur sitt hjÀrtas onda förrÄd. Ty vad hjÀrtat Àr fullt av, det talar munnen.

46 Varför kallar ni mig 'Herre, Herre', nÀr ni inte gör vad jag sÀger?

47 Den som kommer till mig och lyssnar till mina ord och handlar efter dem - vem han Àr lik, det skall jag visa er.

48 Han liknar en man som byggde ett hus och grÀvde djupt och lade grunden pÄ klippan. NÀr floden sedan kom, vrÀkte den sig mot huset, men den kunde inte skaka det, eftersom det var vÀlbyggt.

49 Men den som lyssnar och inte handlar liknar en man som byggde ett hus pÄ marken utan att lÀgga nÄgon grund. Floden vrÀkte sig mot huset som genast rasade, och förödelsen blev stor för det huset."