1 Sedan begav han sig dÀrifrÄn och gick till Judeens omrÄde och landet pÄ andra sidan Jordan. Folk samlades Äter i skaror omkring honom, och han undervisade dem som han brukade.
2 NĂ„gra fariseer som ville snĂ€rja honom kom fram till honom och frĂ„gade: "Ăr det tillĂ„tet för en man att skilja sig frĂ„n sin hustru?"
3 Han svarade dem: "Vad har Mose befallt er?"
4 De sade: "Mose har tillÄtit att mannen skriver skilsmÀssobrev och skiljer sig."
5 DÄ sade Jesus till dem: "DÀrför att era hjÀrtan Àr sÄ hÄrda gav han er den föreskriften.
6 Men frÄn skapelsens början gjorde Gud dem till man och kvinna.
7 DÀrför skall en man lÀmna sin far och mor och hÄlla sig till sin hustru,
8 och de tvÄ skall vara ett kött. SÄ Àr de inte lÀngre tvÄ, utan ett kött.
9 Vad Gud har fogat samman, skall mÀnniskan inte skilja Ät."
10 NÀr de hade kommit hem igen frÄgade lÀrjungarna honom om detta.
11 Han svarade dem: "Den som skiljer sig frÄn sin hustru och gifter sig med en annan kvinna, han begÄr Àktenskapsbrott mot henne.
12 Och om hon skiljer sig frÄn sin man och gifter om sig, begÄr hon Àktenskapsbrott."
13 Man bar fram smÄ barn till Jesus för att han skulle röra vid dem. Men lÀrjungarna visade bort dem.
14 NÀr Jesus sÄg det blev han upprörd och sade till dem: "LÄt barnen komma till mig och hindra dem inte! Ty Guds rike tillhör sÄdana.
15 Amen sÀger jag er: Den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in."
16 Och han tog upp dem i famnen och lade hÀnderna pÄ dem och vÀlsignade dem.
17 NÀr Jesus fortsatte sin vandring, sprang en man fram, föll pÄ knÀ för honom och frÄgade: "Gode MÀstare, vad skall jag göra för att Àrva evigt liv?"
18 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen Àr god utom en, och det Àr Gud.
19 Buden kÀnner du: Du skall inte mörda, Du skall inte begÄ Àktenskapsbrott, Du skall inte stjÀla, Du skall inte vittna falskt, Du skall inte ta ifrÄn nÄgon det som Àr hans, Hedra din far och din mor."
20 Mannen sade: "MÀstare, allt detta har jag hÄllit sedan jag var ung."
21 Jesus sÄg pÄ honom och fick kÀrlek till honom och sade: "Ett fattas dig. GÄ och sÀlj allt vad du Àger och ge Ät de fattiga, sÄ skall du fÄ en skatt i himlen. Och kom sedan och följ mig."
22 Vid de orden blev mannen illa till mods och gick bedrövad sin vÀg, ty han Àgde mycket.
23 Jesus sÄg sig omkring och sade till sina lÀrjungar: "Hur svÄrt Àr det inte för dem som Àr rika att komma in i Guds rike!"
24 LÀrjungarna blev förskrÀckta över hans ord. Men Jesus sade Àn en gÄng till dem: "Mina barn, hur svÄrt Àr det inte att komma in i Guds rike!
25 Det Àr lÀttare för en kamel att komma igenom ett synÄlsöga Àn för en rik att komma in i Guds rike."
26 DÄ blev de Ànnu mer förskrÀckta och sade till varandra: "Vem kan dÄ bli frÀlst?"
27 Jesus sÄg pÄ dem och sade: "För mÀnniskor Àr det omöjligt, men inte för Gud. Ty för Gud Àr allting möjligt."
28 Petrus sade till honom: "Se, vi har lÀmnat allt och följt dig."
29 Jesus sade: "Amen sÀger jag er: Ingen lÀmnar hus eller bröder eller systrar eller mor eller far eller barn eller Äkrar för min och evangeliets skull
30 utan att fÄ hundrafalt igen. HÀr i vÀrlden fÄr de hus, bröder, systrar, mödrar, barn och Äkrar, mitt under förföljelser, och i den kommande tidsÄldern evigt liv.
31 Men mÄnga som Àr de första skall bli de sista, och de som Àr de sista skall bli de första."
32 De var nu pÄ vÀg upp till Jerusalem, och Jesus gick före dem. De som följde honom var förskrÀckta och fyllda av fruktan. DÄ tog Jesus Àn en gÄng till sig de tolv och talade om för dem vad som skulle hÀnda honom:
33 "Se, vi gÄr upp till Jerusalem, och MÀnniskosonen kommer att överlÀmnas till översteprÀsterna och de skriftlÀrda, som skall döma honom till döden och utlÀmna honom Ät hedningarna.
34 Dessa skall hÄna honom, spotta pÄ honom och gissla och döda honom. Men efter tre dagar skall han uppstÄ."
35 DÄ gick Jakob och Johannes, Sebedeus söner, fram till Jesus och sade: "MÀstare, vi vill att du ger oss vad vi ber dig om."
36 Han sade till dem: "Vad vill ni att jag skall göra för er?"
37 De svarade: "LÄt den ene av oss fÄ sitta pÄ din högra sida i din hÀrlighet och den andre pÄ din vÀnstra."
38 Jesus sade till dem: "Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag dricker, eller döpas med det dop som jag kommer att döpas med?"
39 De svarade: "Det kan vi." Jesus sade till dem: "Den kalk som jag dricker skall ni dricka, och med det dop som jag blir döpt med skall ni döpas.
40 Men platsen pÄ min högra sida och platsen pÄ min vÀnstra sida Àr det inte min sak att ge bort, de platserna skall tillfalla dem som de Àr beredda för."
41 NÀr de tio andra hörde detta, blev de uppretade pÄ Jakob och Johannes.
42 DÄ kallade Jesus dem till sig och sade: "Ni vet att de som anses vara folkens ledare upptrÀder som herrar över dem och folkens stormÀn hÀrskar över dem.
43 Men sÄ Àr det inte hos er, utan den som vill vara störst bland er skall vara de andras tjÀnare,
44 och den som vill vara frÀmst bland er skall vara allas slav.
45 Ty MÀnniskosonen har inte kommit för att bli betjÀnad utan för att tjÀna och ge sitt liv till lösen för mÄnga."
46 De kom till Jeriko. Och nÀr Jesus lÀmnade staden tillsammans med sina lÀrjungar och en stor folkskara, satt en blind tiggare vid vÀgen, Bartimeus, Timeus son.
47 DÄ han fick höra att det var Jesus frÄn Nasaret som kom, började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!"
48 MÄnga sade till honom strÀngt att han skulle tiga. Men han ropade Ànnu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"
49 Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom!" Man gjorde det och sade till den blinde: "Var vid gott mod. Stig upp! Han kallar pÄ dig."
50 Mannen kastade dÄ av sig manteln, sprang upp och kom fram till Jesus,
51 och Jesus frÄgade honom: "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbuni, gör sÄ att jag kan se igen!"
52 Jesus sade: "GÄ, din tro har frÀlst dig." Och genast fick han sin syn och följde Jesus pÄ vÀgen.