1 Fariseerna och nÄgra skriftlÀrda som hade kommit frÄn Jerusalem samlades kring honom.
2 De hade sett att nÄgra av hans lÀrjungar Ät med orena hÀnder, det vill sÀga utan att tvÀtta hÀnderna. -
3 Fariseerna liksom alla andra judar Àter inte utan att ha tvÀttat hÀnderna med en handfull vatten. De hÄller fast vid de Àldstes stadgar.
4 Och nÀr de kommer frÄn torget Àter de inte utan att först ha tvÀttat sig. Mycket annat har de ocksÄ lÀrt sig att iaktta, som att skölja bÀgare, kannor och kopparkÀrl. -
5 Fariseerna och de skriftlÀrda frÄgade honom: "Varför följer inte dina lÀrjungar de Àldstes stadgar utan Àter med orena hÀnder?"
6 Han svarade dem: "RÀtt profeterade Jesaja om er, ni hycklare. Hos honom stÄr det skrivet: Detta folk Àrar mig med sina lÀppar, men deras hjÀrtan Àr lÄngt ifrÄn mig.
7 FörgÀves dyrkar de mig, eftersom de lÀror de förkunnar Àr mÀnniskobud.
8 Ni upphÀver Guds bud och hÄller er till mÀnniskors stadgar."
9 Han sade ocksÄ till dem: "Ni upphÀver fullkomligt Guds bud för att hÄlla fast vid era egna stadgar.
10 Mose har sagt: Hedra din far och din mor och: Den som förbannar sin far eller sin mor skall straffas med döden.
11 Men ni pÄstÄr att om nÄgon sÀger till sin far eller mor: Vad du kunde ha fÄtt av mig ger jag i stÀllet som 'korban', som offergÄva,
12 dÄ tillÄter ni honom inte lÀngre att göra nÄgot för sin far eller mor.
13 Ni upphÀver Guds ord genom de stadgar som ni följer och för vidare. Och mycket annat sÄdant gör ni."
14 Jesus kallade till sig folket pÄ nytt och sade: "Hör pÄ mig allesammans och förstÄ:
15 Ingenting som utifrÄn gÄr in i mÀnniskan kan göra henne oren, men det som gÄr ut ur mÀnniskan, det orenar henne."
17 NÀr han hade lÀmnat folket och kommit hem, frÄgade hans lÀrjungar vad han menade med denna liknelse.
18 Han svarade dem: "Ăr ni ocksĂ„ oförstĂ„ndiga? Inser ni inte att det som utifrĂ„n gĂ„r in i mĂ€nniskan inte kan göra henne oren,
19 eftersom det inte gÄr in i hennes hjÀrta utan ner i magen och ut pÄ avtrÀdet?" DÀrmed förklarade han all mat för ren.
20 Och han tillade: "Det som gÄr ut ur mÀnniskan, det gör henne oren.
21 Ty inifrÄn, frÄn mÀnniskans hjÀrta, utgÄr onda tankar, otukt, stöld, mord,
22 Àktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hÀdelse, högmod och dÄrskap.
23 Allt detta onda kommer inifrÄn och gör mÀnniskan oren."
24 Sedan begav han sig dÀrifrÄn och kom till Tyrus omrÄde. DÀr gick han in i ett hus. Han ville inte att nÄgon skulle fÄ veta det, men det kunde inte hÄllas hemligt.
25 En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom, och hon kom genast och föll ner för hans fötter.
26 Det var en grekisk kvinna av syrisk-fenicisk hÀrkomst. Hon bad att Jesus skulle driva ut den onde anden ur hennes dotter.
27 Jesus sade till henne: "LÄt barnen först fÄ Àta sig mÀtta. Det Àr inte rÀtt att ta brödet frÄn barnen och kasta det Ät hundarna."
28 Hon svarade honom: "Herre, hundarna under bordet Àter ocksÄ av barnens smulor."
29 DÄ sade han till henne: "För de ordens skull sÀger jag dig: GÄ! Den onde anden har farit ut ur din dotter."
30 Och hon gick hem och fann barnet ligga pÄ bÀdden. Den onde anden hade farit ut.
31 DÀrefter lÀmnade han Tyrus omrÄde och tog vÀgen över Sidon och gick sedan genom Dekapolis omrÄde till Galileiska sjön.
32 Och man förde till honom en som var döv och nÀstan stum och bad att han skulle lÀgga handen pÄ honom.
33 DÄ tog han honom Ät sidan, bort frÄn folkskaran, stoppade fingrarna i hans öron, spottade och rörde vid hans tunga
34 och sĂ„g upp mot himlen, suckade och sade: "Effata!" - det betyder: Ăppna dig!
35 Genast öppnades hans öron och hans tunga löstes, och han talade tydligt och klart.
36 Jesus förbjöd dem att tala om detta för nÄgon, men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare var de att göra det kÀnt.
37 Och folk blev utom sig av hÀpnad och sade: "Allt han har gjort Àr gott. De döva fÄr han att höra och de stumma att tala."