1 NÀr de nÀrmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Oljeberget, sÀnde Jesus i vÀg tvÄ lÀrjungar
2 och sade till dem: "GÄ till byn som ligger framför er. DÀr skall ni genast finna en Äsna som stÄr bunden med ett föl bredvid sig. Lös dem och led dem till mig.
3 Och om nÄgon sÀger nÄgot till er, skall ni svara: Herren behöver dem. Han kommer dÄ omedelbart att skicka i vÀg dem."
4 Detta hÀnde för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten:
5 SÀg till Sions dotter: Se, din konung kommer till dig, ödmjuk, ridande pÄ en Äsna, pÄ ett Äsneföl, en arbetsÄsnas föl.
6 LÀrjungarna gav sig i vÀg och gjorde som Jesus hade befallt dem.
7 De förde Äsnan och fölet till honom och lade sina mantlar pÄ dem, och han satt upp.
8 Folkskaran som var mycket stor bredde ut sina mantlar pÄ vÀgen. Andra skar kvistar frÄn trÀden och strödde pÄ vÀgen.
9 Och folket, bÄde de som gick före honom och de som följde efter, ropade: Hosianna, Davids son! VÀlsignad Àr han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!
10 Och nÀr han drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frÄgade: "Vem Àr han?"
11 Folket svarade: "Det Àr Profeten, Jesus frÄn Nasaret i Galileen."
12 Jesus kom in pÄ tempelplatsen och drev ut alla som sÄlde och köpte dÀr. Han slog omkull borden för dem som vÀxlade pengar och bÀnkarna för dem som sÄlde duvor
13 och sade till dem: "Det Àr skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni har gjort det till ett rövarnÀste."
14 PĂ„ tempelplatsen kom blinda och lama fram till honom, och han botade dem.
15 NÀr översteprÀsterna och de skriftlÀrda sÄg de under som han gjorde och barnen som ropade i templet: "Hosianna, Davids son!", blev de mycket upprörda
16 och frÄgade honom: "Hör du vad de sÀger?" Jesus svarade dem: "Ja, har ni aldrig lÀst: Ur barns och spÀdbarns mun lÄter du en lovsÄng stiga upp till dig"?
17 Sedan lÀmnade han dem och gick ut ur staden till Betania, dÀr han övernattade.
18 NÀr Jesus tidigt pÄ morgonen vÀnde tillbaka till staden, blev han hungrig.
19 Han fick dÄ se ett fikontrÀd vid vÀgen och gick fram till det men fann inget annat Àn blad pÄ det. DÄ sade han: "Aldrig nÄgonsin skall det vÀxa frukt pÄ dig." Och genast vissnade fikontrÀdet.
20 NÀr lÀrjungarna sÄg det, blev de mycket förvÄnade och frÄgade: "Hur kunde fikontrÀdet vissna sÄ plötsligt?"
21 Jesus svarade dem: "Amen sÀger jag er: Om ni har tro och inte tvivlar, skall ni inte bara kunna göra det jag gjorde med fikontrÀdet. Ni skall ocksÄ kunna sÀga till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och det skall ske.
22 Allt vad ni ber om i er bön skall ni fÄ, nÀr ni tror."
23 Jesus gick upp till templet och undervisade. DÄ kom översteprÀsterna och folkets Àldste fram till honom och frÄgade: "Vad har du för fullmakt att göra detta, och vem har gett dig den fullmakten?"
24 Jesus svarade dem: "OcksÄ jag vill stÀlla en frÄga till er. Svarar ni mig pÄ den, skall jag sÀga er vad jag har för fullmakt att göra detta.
25 Johannes dop, varifrÄn kom det? FrÄn himlen eller frÄn mÀnniskor?" De överlade med varandra och sade: "SÀger vi: FrÄn himlen, kommer han att svara: Varför trodde ni dÄ inte pÄ honom?
26 SÀger vi: FrÄn mÀnniskor, mÄste vi vara rÀdda med folket, eftersom alla anser att Johannes var en profet."
27 DÀrför svarade de: "Vi vet inte." Jesus sade till dem: "DÄ sÀger inte heller jag er vad jag har för fullmakt att göra detta."
28 "Vad anser ni om detta? En man hade tvÄ söner. Han gick till den förste och sade: Min son, gÄ i dag och arbeta i min vingÄrd.
29 Jag vill inte, svarade han, men Ă„ngrade sig sedan och gick.
30 Mannen vÀnde sig dÄ till den andre och sade samma sak. Han svarade: Ja, herre, men han gick inte.
31 Vilken av de bÄda gjorde som fadern ville?" De svarade: "Den förste." Jesus sade till dem: "Amen sÀger jag er: Publikaner och horor skall gÄ in i Guds rike men inte ni.
32 Ty Johannes kom till er pÄ rÀttfÀrdighetens vÀg, men ni trodde inte pÄ honom. Publikaner och horor trodde pÄ honom. Och fastÀn ni sÄg det, Ängrade ni er inte heller efterÄt och trodde pÄ honom.
33 Lyssna till en annan liknelse. En husbonde planterade en vingÄrd, satte stÀngsel kring den, högg ut en vinpress och byggde ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut den till vingÄrdsarbetare och reste bort.
34 NÀr skördetiden nÀrmade sig, skickade han sina tjÀnare till vingÄrdsarbetarna för att fÄ sin del av avkastningen.
35 Men vingÄrdsarbetarna grep hans tjÀnare. En slog de, en annan dödade de och en tredje stenade de.
36 Han skickade dÄ Ànnu fler tjÀnare Àn första gÄngen, och de gjorde pÄ samma sÀtt med dem.
37 Till sist sÀnde han sin son till dem. Han tÀnkte: De kommer att ha respekt för min son.
38 Men nÀr vingÄrdsarbetarna fick se sonen, sade de till varandra: HÀr har vi arvtagaren! Kom, lÄt oss döda honom, sÄ fÄr vi hans arv.
39 Och de tog fast honom, förde ut honom ur vingÄrden och dödade honom.
40 NÀr nu vingÄrdens herre kommer, vad skall han dÄ göra med dessa vingÄrdsarbetare?"
41 De sade till honom: "Onda som de Àr, skall han lÄta dem fÄ en ond död, och han skall arrendera ut vingÄrden till andra vingÄrdsarbetare, som ger honom avkastningen i rÀtt tid."
42 Jesus sade till dem: "Har ni aldrig lÀst i Skrifterna: Den sten som byggnadsarbetarna kastade bort har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar Àr den i vÄra ögon?
43 DÀrför sÀger jag er att Guds rike skall tas ifrÄn er och ges Ät ett folk som bÀr dess frukt.
44 Den som faller pÄ den stenen skall krossas, och den som stenen faller pÄ skall smulas sönder."
45 ĂversteprĂ€sterna och fariseerna hörde hans liknelser, och de förstod att det var om dem han talade.
46 De ville gripa honom men fruktade för folket, eftersom man ansÄg att han var en profet.