1 En folkförskingrare drar uppmot dig.Bevaka dina fästen!Spana utåt vägen, rusta dig,samla all din kraft.
2 Herren skall återställa Jakobs storhetliksom Israels storhet,ty plundrare har plundrat democh fördärvat deras vinstockar.
3 Hans hjältars sköldar har färgats röda,krigsmännen går klädda i scharlakan.Vagnarna gnistrar av stålglans,den dag han gör sig redo,och man svingar sina spjut av cypress.
4 På gatorna stormar vagnarna fram,de kör om varandra på torgen.De ser ut som bloss,som blixtar far de i väg.
5 Han kommer ihåg sina väldiga kämpar.De stapplar där de rusar fram.De skyndar mot stadens muraroch skyddstaken görs redo.
6 Flodernas portar öppnas,och palatset faller ihop.
7 Det är bestämt: Hon skall kläs av och föras bort.Hennes slavflickor skall sucka som duvoroch slå sig för bröstet.
8 Nineve var sedan gammalt som en vattenrik damm,men nu flyr vattnet bort."Stanna! Stanna!"Men ingen vänder sig om.
9 Röva silver, röva guld!Här finns skatter utan slut,överflöd av dyrbarheter.
10 Tom, tömd, förödd!Modlösa hjärtan, vacklande knän!Darrande höfter överallt!Alla ansikten är blossande röda.
11 Var är nu lejonens kula,den plats där de unga lejonen åt sitt byte,där lejonet och lejoninnanoch lejonungen strövade omkring,utan att någon skrämde dem?
12 Lejonet rev i stycken tills ungarna fick nog,dödade åt sina lejoninnoroch fyllde sina hålor med byte,sina kulor med sönderrivna djur.
13 Se, jag är emot dig,säger Herren Sebaot.Jag skall låta dina vagnar gå upp i rök,och dina unga lejon skall förtäras av svärd.Jag skall utrota ditt rövade gods från jorden,och röster av dina sändebud skall inte mer höras.