Romanos 2

1 DÀrför Àr du utan ursÀkt, du mÀnniska, vem du Àn Àr som dömer. NÀr du dömer en annan fördömer du dig sjÀlv. Du som dömer handlar ju pÄ samma sÀtt.

2 Vi vet att Guds dom med rÀtta drabbar dem som handlar sÄ.

3 Menar du att du skall komma undan Guds dom, du mÀnniska, nÀr du dömer dem som handlar sÄ, och sjÀlv gör pÄ samma sÀtt?

4 Eller föraktar du hans stora godhet, mildhet och tÄlamod och förstÄr inte att det Àr hans godhet som för dig till omvÀndelse?

5 Genom ditt hÄrda och obotfÀrdiga hjÀrta samlar du pÄ dig vrede till vredens dag, nÀr Guds rÀttfÀrdiga dom uppenbaras.

6 Han skall ge var och en efter hans gÀrningar:

7 evigt liv Ät dem som uthÄlligt gör det goda och söker hÀrlighet, Àra och odödlighet,

8 men vrede och dom Ät dem som söker sitt eget och inte lyder sanningen utan orÀttfÀrdigheten.

9 Nöd och Ängest skall komma över varje mÀnniska som gör det onda, frÀmst över juden och Àven över greken,

10 men hÀrlighet, Àra och frid över var och en som gör det goda, frÀmst över juden och Àven över greken,

11 ty Gud Àr inte partisk.

12 Alla som har syndat utan lagen kommer ocksÄ att bli förtappade utan lagen, och alla som har syndat under lagen kommer att fördömas av lagen.

13 Det Àr inte lagens hörare som blir rÀttfÀrdiga inför Gud, utan lagens görare skall förklaras rÀttfÀrdiga.

14 Ty nÀr hedningar som saknar lagen, av naturen gör vad lagen befaller, dÄ Àr de sin egen lag, fastÀn de inte har lagen.

15 De visar att det som lagen krÀver Àr skrivet i deras hjÀrtan. Om det vittnar ocksÄ deras samveten och, nÀr de Àr tillsammans, deras tankar, som anklagar eller försvarar dem.

16 Det skall visa sig pÄ den dag dÄ Gud dömer det som Àr fördolt hos mÀnniskorna, allt enligt det evangelium som jag predikar pÄ Jesu Kristi uppdrag.

17 Du kallar dig jude och finner vila i lagen och berömmer dig av Gud.

18 Du kÀnner hans vilja och kan avgöra vad som Àr rÀtt, du som Àr undervisad av lagen.

19 Du tror dig vara en vÀgvisare för blinda, ett ljus för dem som vandrar i mörker,

20 en uppfostrare för oförnuftiga och en lÀrare för omogna, eftersom du har kunskapen och sanningen förkroppsligad i lagen.

21 Du som undervisar andra, du lÀr inte dig sjÀlv. Du som predikar att man inte skall stjÀla, du stjÀl.

22 Du som sÀger att man inte skall begÄ Àktenskapsbrott, du begÄr Àktenskapsbrott. Du som avskyr avgudarna, du plundrar templen.

23 Du som berömmer dig av lagen, du vanÀrar Gud genom att bryta mot lagen.

24 Ty Skriften sÀger:För er skull smÀdas Guds namn bland hedningarna.

25 OmskÀrelsen Àr visserligen till nytta, om du hÄller lagen. Men bryter du mot lagen har du trots din omskÀrelse blivit oomskuren.

26 Om nu en oomskuren uppfyller lagens krav, skall han dÄ inte rÀknas som omskuren?

27 En sÄdan som till kroppen Àr oomskuren men hÄller lagen skall döma dig som bryter mot lagen, du som har lagens bokstav och omskÀrelsen.

28 Den Àr inte jude som Àr det till det yttre, och omskÀrelse Àr inte nÄgot som sker utvÀrtes pÄ kroppen.

29 Den Àr jude som Àr det i sitt inre, och hjÀrtats omskÀrelse sker genom Anden och inte genom bokstaven. En sÄdan fÄr sitt beröm, inte av mÀnniskor utan av Gud.