1 För sÄngmÀstaren, efter "Morgonrodnadens hind", en psalm av David.
2 Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?Jag brister ut och klagar,men min frÀlsning Àr fjÀrran.
3 Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,och om natten, men jag fÄr ingen ro.
4 Dock Àr du den Helige,den som tronar pÄ Israels lovsÄnger.
5 PÄ dig förtröstade vÄra fÀder,de förtröstade och du befriade dem.
6 Till dig ropade de och fick hjÀlp,pÄ dig förtröstade de och kom ej pÄ skam.
7 Men jag Àr en mask och inte en mÀnniska,hÄnad av mÀnniskor, föraktad av folket.
8 Alla som ser mig hÄnar mig,de spÀrrar upp munnen,de skakar pÄ huvudet:
9 "Anförtro dig Ät Herren!Han skall befria och rÀdda honom,han har ju honom kÀr."
10 Det var du som hÀmtade mig ut ur moderlivetoch lÀt mig vila trygg vid min moders bröst.
11 PÄ dig Àr jag kastad Ànda frÄn modersskötet,redan i moderlivet var du min Gud.
12 Var inte lÄngt ifrÄn mig, ty nöd Àr nÀra,och ingen finns som hjÀlper.
13 Tjurar i mÀngd omger mig,Basans oxar omringar mig.
14 Som glupande och rytande lejonspÀrrar de upp gapet mot mig.
15 Jag Àr lik vatten som hÀlls ut,alla mina leder har skilts Ät.Mitt hjÀrta Àr som vax,det smÀlter i mitt inre.
16 Min kraft Àr uttorkad som en lerskÀrva,min tunga fastnar i gommen,du lÀgger mig i dödens stoft.
17 Hundar omger mig,de ondas hop omringar mig,mina hÀnder och fötter har de genomborrat.
18 Jag kan rÀkna alla mina ben,de ser pÄ mig, de stirrar.
19 De delar mina klÀder mellan sigoch kastar lott om min klÀdnad.
20 Men du, Herre, var inte lÄngt borta,du, min styrka, skynda till min hjÀlp!
21 RÀdda min sjÀl frÄn svÀrdet,mitt liv ur hundarnas vÄld.
22 FrÀls mig frÄn lejonets gapoch frÄn vildoxarnas horn- du bönhör mig.
23 Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder,mitt i församlingen skall jag lovsjunga dig.
24 Ni som fruktar Herren, lova honom,Àra honom, alla Jakobs barn,bÀva för honom, alla Israels barn.
25 Ty han föraktade inte den förtrycktes elÀndeoch sÄg inte pÄ honom med avsky.Han dolde inte sitt ansikte för honom,nÀr han ropade lyssnade han till honom.
26 FrÄn dig kommer min lovsÄng i den stora församlingen,jag fÄr infria mina löften inför dem som fruktar honom.
27 De ödmjuka skall Àta och bli mÀtta,de som söker Herren skall lova honom.Era hjÀrtan skall leva för evigt.
28 Alla jordens Àndar skall tÀnka pÄ detoch omvÀnda sig till Herren.Hednafolkens alla slÀkter skall tillbe inför dig.
29 Ty riket Àr Herrens,han rÄder över hednafolken.
30 Alla mÀktiga pÄ jorden skall Àta och tillbe.Inför honom skall de böja knÀ,alla de som far ner i stoftet,de som ej kan hÄlla sin sjÀl vid liv.
31 De efterkommande skall tjÀna honom,kommande slÀkten skall fÄ höra om Herren.De skall trÀda fram och förkunna hans rÀttfÀrdighetför det folk som skall födas,att han har gjort det.