Salmos 41

1 För sÄngmÀstaren, en psalm av David.

2 Salig Àr den som tar sig an den fattige,Herren skall befria honom pÄ olyckans dag.

3 Herren skall bevara honom och hÄlla honom vid liv.Han skall prisas lycklig i landet.Du överlÀmnar honom inte Ät hans fiender.

4 Herren Àr hans stöd nÀr han ligger sjuk,hela hans lÀger förvandlar du.

5 Jag sÀger: Herre, var mig nÄdig,bota min sjÀl, ty jag har syndat mot dig.

6 Mina fiender sÀger illvilligt om mig:"NÀr skall han dö och hans namn försvinna?"

7 Om nÄgon kommer och besöker mig talar han falska ord.Han samlar pÄ skvaller och sprider sedan ut det.

8 De som hatar mig viskar till varandra om mig,de tÀnker ut sÄdant som skall skada mig:

9 "Obotlig skada har drabbat honom,han som ligger dÀr skall aldrig resa sig."

10 OcksÄ min vÀn som jag litade pÄ,han som Ät mitt bröd,lyfter sin hÀl mot mig.

11 Men du, Herre, var mig nÄdig och upprÀtta mig,sÄ att jag kan vedergÀlla dem.

12 Jag vet att du har mig kÀr,ty min fiende fÄr inte jubla över mig.

13 Mig uppehÄller du i min oskuldoch lÄter mig stÄ inför ditt ansikte för evigt.Lovad vare Herren, Israels Gud,frÄn evighet till evighet!Amen, amen.