1 För sÄngmÀstaren. En sÄng av Koras söner till alamót.
2 Gud Àr vÄr tillflykt och vÄr starkhet,en hjÀlp i nöden, vÀl beprövad.
3 DÀrför skall vi inte frukta, om Àn jorden skakaroch bergen störtar ner i havsdjupet,
4 om Àn havets vÄgor brusar och svallar,sÄ att bergen bÀvar vid dess uppror. Sela.
5 En ström gÄr fram med flöden som ger glÀdje Ät Guds stad,Ät den Högstes heliga boning.
6 Gud bor dÀr inne, den vacklar inte,Gud hjÀlper den nÀr morgonen gryr.
7 Hednafolken larmar, riken vacklar,han lÄter sin röst höras,dÄ smÀlter jorden.
8 Herren Sebaot Àr med oss,Jakobs Gud Àr vÄr borg. Sela.
9 Kom och skÄda Herrens verk!GÀrningar som vÀcker hÀpnad gör han pÄ jorden.
10 Han stillar strider över hela jorden,bÄgen bryter han sönder och brÀcker spjutet,vagnarna brÀnner han upp i eld.
11 "Bli stilla och besinna att jag Àr Gud,upphöjd bland hednafolken,upphöjd pÄ jorden."Herren Sebaot Àr med oss,Jakobs Gud Àr vÄr borg. Sela.