1 En bön av gudsmannen Mose.Herre, du har varit vÄr tillflyktfrÄn slÀkte till slÀkte.
2 Innan bergen blev tilloch du skapade jorden och vÀrlden,ja, frÄn evighet till evighet Àr du, Gud.
3 Du lÄter mÀnniskorna vÀnda Äter till stoft,du sÀger: "VÀnd Äter, ni mÀnniskors barn!"
4 Ty tusen Är Àr i dina ögonsom den dag som förgick i gÄr,de Àr som en nattvÀkt.
5 Du sköljer dem bort, de Àr som en sömn.Om morgonen liknar de grÀset som frodas.
6 Om morgonen gror det och blomstrar,om aftonen vissnar det och blir torrt.
7 Vi gÄr under genom din vrede,genom din förbittring förskrÀcks vi.
8 Du stÀller vÄra missgÀrningar inför dig,vÄra hemliga synder i ditt ansiktes ljus.
9 Alla vÄra dagar försvinner genom din harm,vi slutar vÄra Är som en suck.
10 VÄrt liv varar sjuttio Äreller Ättio, om krafterna rÀcker.NÀr det Àr som bÀst Àr det möda och bekymmer.Snart Àr det förbi, vi flyger bort.
11 Vem kÀnner din vredes maktoch din harm, sÄ att han fruktar dig?
12 LÀr oss inse att vÄra dagar Àr rÀknade,sÄ att vi fÄr visa hjÀrtan.
13 VÀnd Äter, Herre! Hur lÀnge dröjer du?Förbarma dig över dina tjÀnare!
14 MÀtta oss med din nÄd nÀr morgonen gryr,sÄ att vi fÄr jubla och vara gladai alla vÄra dagar.
15 GlÀd oss lika mÄnga dagarsom du har plÄgat oss,lika mÄnga Är som vi har sett olycka.
16 LÄt dina gÀrningar uppenbaras för dina tjÀnareoch din hÀrlighet över deras barn.
17 MÄ Herrens, vÄr Guds, ljuvlighet vara över oss.Ge framgÄng Ät vÄra hÀnders verk,ja, Ät vÄra hÀnders verk mÄ du ge framgÄng.