1 En profetia, Herrens ord om Israel. SÄ sÀger Herren, han som har utspÀnt himlen och lagt jordens grund och som har format mÀnniskans ande i henne:
2 Se, jag skall göra Jerusalem till en berusningens kalk för alla folk runt omkring. OcksÄ Juda skall drabbas, nÀr Jerusalem blir belÀgrat.
3 Det skall ske pÄ den dagen att jag skall göra Jerusalem till en tung sten för alla folk. Var och en som lyfter den skall göra sig illa pÄ den. Och alla jordens folk skall församla sig mot henne.
4 PÄ den dagen, sÀger Herren, skall jag slÄ alla hÀstar med förvirring och deras ryttare med vanvett. Men över Juda hus skall jag öppna mina ögon, nÀr jag bland folken slÄr alla hÀstar med blindhet.
5 DÄ skall Juda stamfurstar sÀga i sina hjÀrtan: "Jerusalems invÄnare Àr vÄr styrka, genom Herren Sebaot som Àr deras Gud."
6 PÄ den dagen skall jag lÄta Juda stamfurstar bli som brinnande fyrfat bland ved och som flammande facklor bland halmkÀrvar, sÄ att de förtÀr alla folk runt omkring, bÄde Ät höger och Ät vÀnster. Men Jerusalem skall fortfarande trona pÄ sin plats, dÀr det nu ligger.
7 Herren skall frÀlsa Juda hyddor först, för att inte hÀrligheten hos Davids hus och Jerusalems invÄnare skall övertrÀffa Juda hÀrlighet.
8 PÄ den dagen skall Herren beskydda Jerusalems invÄnare. PÄ den dagen skall den svagaste bland dem vara som David, och Davids hus skall vara som Gud, sÄsom Herrens Àngel framför dem.
9 PÄ den dagen skall jag bestÀmma mig för att utrota alla hednafolk som kommer mot Jerusalem.
10 Men över Davids hus och över Jerusalems invÄnare skall jag utgjuta nÄdens och bönens Ande, sÄ att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom sÄ som man sörjer ende sonen, och de skall grÄta bittert över honom, sÄ som man grÄter över sin förstfödde.
11 PĂ„ den dagen skall sorgen bli stor i Jerusalem, som sorgen vid Hadadrimmon i Megiddopasset.
12 Landet skall sörja, var slÀkt för sig:Davids hus och slÀkt för sigoch deras kvinnor för sig;Natans hus och slÀkt för sigoch deras kvinnor för sig;
13 Levi hus och slÀkt för sigoch deras kvinnor för sig;Simeis slÀkt för sigoch deras kvinnor för sig,
14 alla övriga slÀkter var för sigoch deras kvinnor för sig.